rehabilitering för kvinnor

Skriftlig fråga 2001/02:1238 av Sjöstrand, Sven-Erik (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-24
Anmäld
2002-05-28
Besvarad
2002-05-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 maj

Fråga 2001/02:1238

av Sven-Erik Sjöstrand (v) till statsrådet Ingela Thalén om rehabilitering för kvinnor

Under många år har det inom Gävle kommun bedrivits ett projekt, Idaprojektet, som har syftat till att stödja lågutbildade och arbetslösa kvinnor med barn till att påbörja studier eller andra aktiviteter som ska leda till arbete. Projektet har inriktats på att utveckla metoder som har kunnat stödja kvinnorna utifrån deras individuella behov och livssituation. Under 2001 finansierades verksamheten av AME, socialtjänsten, arbetsförmedlingen samt kursbidrag från Kunskapslyftet.

Hösten 2001 gjordes en ansökan tillsammans med ovanstående finansiärer och försäkringskassan till Växtkraft mål 3. Tyvärr avslogs ansökan. Efter detta har arbetsförmedlingen och försäkringskassan dragit sig ur och i dag bedrivs verksamheten av kvinnokooperativet Saga.

Många ser detta projekt som en mycket bra form av rehabilitering och av deltagarna i projektet har 49 % gått vidare i utbildning, jobb eller andra positiva åtgärder. Nu är dock signalerna att försäkringskassan inte kan hjälpa till. Många av deltagarna är arbetslösa och sjukskrivna och enligt § 8 i försäkringskassans regleringsbrev från Riksförsäkringsverket sägs det att "medel får inte användas för köp av aktiva rehabiliteringsinsatser för arbetslösa sjukskrivna".

Jag vill därför fråga socialförsäkringsminister Ingela Thalén:

Vad avser statsrådet att göra för att undanröja dessa hinder som finns i regleringsbrev för att ge en ökad möjlighet till dessa kvinnors rehabilitering?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1238 besvarad av statsrådet Ingela Thalén

den 29 maj

Svar på fråga 2001/02:1238 om rehabilitering för kvinnor

Statsrådet Ingela Thalén

Sven-Erik Sjöstrand har frågat mig vad jag avser att göra för att undanröja de hinder som finns i Riksförsäkringsverkets regleringsbrev att köpa aktiva rehabiliteringsinsatser för arbetslösa.

Den fråga Sjöstrand tar upp berörs även i fråga 2001/02:1050. Som framgår av näringsminister Björn Rosengrens svar på denna fråga har ansvarsfördelningen mellan Arbetsmarknadsverket och Riksförsäkringsverket sedan början av 90-talet varit att arbetsförmedlingen svarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för sjukskrivna som saknar anställning och försäkringskassan för dem som har en anställning.

Att det fr.o.m. i år framgår av Riksförsäkringsverkets regleringsbrev att försäkringskassorna inte får köpa aktiva rehabiliteringsinsatser för arbetslösa är således ingen ändring av regelverket utan endast ett förtydligande av vad som gällt sedan lång tid. Snarast är det så att den fortsatta samverkan mellan berörda myndigheter bör kunna underlättas då ansvarsfördelningen klargörs på en punkt där det tidigare rått viss oklarhet.

Genom förtydligandet i Riksförsäkringsverkets regleringsbrev säkerställs att försäkrade inte behandlas olika beroende på vilken försäkringskassa de tillhör. Det har tidigare varit så att vissa försäkringskassor köpt aktiva rehabiliteringsinsatser till arbetslösa sjukskrivna medan andra kassor inte gjort det.

Inom ramen för regeringens elvapunktsprogram för ökad hälsa i arbetslivet har Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket tillsammans fått i uppdrag av regeringen att genomföra en pilotverksamhet för att förnya samverkan inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket ska enligt uppdraget senast den 1 maj 2003 redovisa erfarenheterna vad gäller ansvarsfördelningen mellan arbetsförmedlingen och försäkringskassan avseende arbetslösa sjukskrivna. Om erfarenheterna visar att ansvarsfördelningen behöver förändras ska Arbetsmarknadsstyrelsen och Riksförsäkringsverket lämna förslag till regelförändringar.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.