Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Reglerna inom telekom

Skriftlig fråga 2011/12:26 av Green, Monica (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-10-05
Anmäld
2011-10-10
Besvarad
2011-10-12
Svar anmält
2011-10-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 oktober

Fråga

2011/12:26 Reglerna inom telekom

av Monica Green (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Den borgerliga regeringen har fortsatt på tidigare s-regeringars inslagna väg att Sverige ska vara en ledande it-nation. Det är bra, men nu ser vi tydliga tecken på att telekomregleringen fungerar dåligt och skapar osäkerhet för operatörerna, vilket kan bromsa investeringarna. Sverige är inte längre först på bredbandsuppkopplingar per capita i Norden enligt Post- och telestyrelsens, PTS, statistik. Både Finland och Danmark ligger före Sverige.

PTS har skapats för att få fungerande konkurrens på gamla monopolmarknader. Det är bakgrunden till att PTS beslutat reglera priserna på kopparnät och fibernät samt även operatörernas samtrafik mellan mobilnäten. Nu visar det sig att PTS beslut om prisreglering i stort sett alltid överklagas i domstol och rivs upp efter flera års väntan.

Det innebär stora retroaktiva prischocker och en stor osäkerhet inför framtida investeringar hos samtliga operatörer. PTS prisregleringar har godkänts av förvaltningsrätten men fallit i kammarrätten på grund av fel i formalia. Jag anser det inte vara rimligt att en viktig marknad som varje år investerar miljarder i it-infrastruktur ska drabbas av sådan osäkerhet på grund av att PTS och kammarrätten har olika uppfattningar om hur ett regleringsbeslut ska utformas.

Vad avser näringsministern att göra för att skingra denna regulativa osäkerhet och på så sätt också säkra för kommande investeringar?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:26 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt

den 12 oktober

Svar på fråga

2011/12:26 Reglerna inom telekom

Statsrådet Anna-Karin Hatt

Monica Green har frågat näringsministern vad hon avser att göra för att skingra den regulativa osäkerheten på marknaderna för elektronisk kommunikation. Arbetet inom regeringen är så fördelat att jag ska svara på frågan.

Rätten att överklaga beslut som fattas av Post- och telestyrelsen (PTS) enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation följer av såväl svensk lagstiftning som bakomliggande EU-direktiv. Rätten att överklaga myndighetsbeslut är grundläggande för att värna enskildas rättssäkerhet.

Kammarrättens nu aktuella domar har vunnit laga kraft. Domstolarna är enligt grundlagen självständiga i sina rättskipande uppgifter. Det ankommer därför inte på mig att ha några synpunkter på domstolarnas avgöranden.

Jag är medveten om det finns en oro hos företag som utnyttjar det reglerade tillträdet till Telia Sonera AB:s accessnät samt bedriver samtrafik med reglerade priser för följderna av att PTS beslut har upphävts. Jag tar oron på allvar. Målet måste givetvis vara att PTS fattar beslut som står sig vid prövning i domstol. Jag för kontinuerligt en dialog med PTS om bland annat dessa frågor.

Vad gäller tiden fram till ett lagakraftvunnet avgörande har den förkortats betydligt jämfört med vad som gällde före år 2008. Detta efter ett initiativ av regeringen till särskilda regler för handläggning av mål enligt lagen om elektronisk kommunikation. Enligt lagstiftning som trätt i kraft den 1 januari 2008 är kammarrätten sista instans i mål enligt lagen. Vidare gäller att sådana mål ska handläggas med förtur, att ekonomiska experter ska delta i avgörandena samt att parternas möjlighet att föra in ny bevisning i processen begränsas. Dessa åtgärder har alltså gett resultat.

Inom Näringsdepartementet har inletts ett arbete med att identifiera eventuella problem i gällande lagstiftning och tillämpning samt att undersöka möjliga åtgärder för att få systemet med reglering av marknaderna för elektronisk kommunikation att fungera bättre. Beroende på vad som framkommer i arbetet kan jag få anledning att återkomma i frågan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.