reglerna för investmentbolagsstatus

Skriftlig fråga 1999/2000:306 av Hagen, Catharina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-11-30
Anmäld
1999-12-07
Besvarad
1999-12-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 november

Fråga 1999/2000:306

av Catharina Hagen (m) till finansminister Bosse Ringholm om reglerna för investmentbolagsstatus

Ogynnsamma regler i Sverige för beskattning av reavinster och utdelningar gör att många riskkapitalfonder väljer att etablera sig utomlands. Dubbelbeskattningen och reglerna för att ett företag ska få investmentbolagsstatus hämmar framväxten av en sund riskkapitalbransch i Sverige.

För att i dag betraktas som investmentbolag och kunna återinvestera reavinster och utdelningar utan att betala bolagsskatt måste riskspridningen spänna över flera branscher. De bolag som fokuserar på t.ex. IT-investeringar (olika bolag men i samma bransch) missgynnas därför jämfört med bolag som investerar i många olika branscher.

Riskerna blir på så sätt oacceptabelt höga för inhemska riskkapitalfonder. De svenska skattereglerna medför därför att många riskkapitalfonder väljer att placera sig i länder med gynnsamma skatteregler för bl.a. reavinster. Detta har både ekonomiska och andra nackdelar för både företagen och Sverige som nation.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga finansministern:

Vilka förslag avser finansministern att lägga fram för att undanröja ovan nämnda nackdelar för inhemska riskkapitalfonder?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:306 besvarad av finansminister Bosse Ringholm

den 8 december

Svar på fråga 1999/2000:306 om reglerna för investmentbolagsstatus

Finansminister Bosse Ringholm

Catharina Hagen har frågat mig vilka förslag jag avser att lägga fram för att undanröja vissa nackdelar avseende riskkapitalfonder. Om jag förstår Catharina Hagen rätt åsyftar hon s.k. riskkapitalbolag. I regel är riskkapitalbolagen aktiva ägare som tillför företagen både kapital och kompetens. Catharina Hagen säger att dubbelbeskattningen och reglerna för att ett företag ska få status som investmentbolag hämmar framväxten av en sund riskkapitalbransch i Sverige. Catharina Hagen menar att riskkapitalbolag som fokuserar på t.ex. IT-investeringar inom en och samma bransch borde få samma skattemässiga status som investmentbolag.

Jag tackar Catharina Hagen för frågan. Den aktualiserar inte bara beskattningen av investmentföretag och andra s.k. mellanhandsägare utan också frågan om reavinster över huvud taget ska beskattas i bolagsledet.

Vårt system för beskattning av bolagsinkomster bygger på att skatt ska betalas i två led, en gång på företagsnivå när vinsten uppstår och en gång hos ägaren som beskattas för utdelning eller reavinst. För att förhindra att en vinst beskattas flera gånger inom en koncern (kedjebeskattning), så beskattas inte moderbolag för utdelning från bl.a. dotterbolag.

Egentligen borde därför även reavinster vid försäljning av dotterbolag, eller mer precist reavinster på s.k. näringsbetingade aktier och andra andelar, undantas från beskattning och reaförluster inte vara avdragsgilla (prop. 1998/99:15 s. 116). Det är framför allt komplikationer vid utlandstransaktioner som hittills lagt hinder i vägen för en sådan reform. Skattepliktiga intäkter i Sverige skulle kunna transformeras till skattefria reavinster på andelar i företag i t.ex. skatteparadis. Utredningen (Fi 1998:11) om vissa internationella företagsskattefrågor arbetar nu med att åstadkomma en lösning på bl.a. utlandsproblemet. Utredningen avser att lämna ett betänkande under våren 2000 i denna del.

Slopad reavinstbeskattning på näringsbetingade aktier skulle innebära ökad attraktionskraft för Sverige som bas för internationellt verksamma koncerner och samtidigt @ vilket också är mycket viktigt @ påtagligt förenkla den svenska företagsbeskattningen.

Utredningen (Fi 1998:10) om vissa företagsskattefrågor arbetar parallellt med utformningen av ett system med slopad reavinstbeskattning på näringsbetingade andelar inom företagssektorn. Ett utredningsbetänkande i den här delen avses också lämnas under våren 2000.

Enligt vad jag underhand har inhämtat kommer utredningens förslag att lösa även de problem för riskkapitalbolagen som Catharina Hagen tar upp i sin fråga. Utan att föregripa ett ställningstagande ter sig det som en bättre lösning än att försöka vidga definitionen av investmentbolag. Låt mig erinra om att investmentbolagen inte slipper reavinstbeskattningen. De ska i stället som intäkt ta upp motsvarande 2 % av värdet på aktieportföljen vid beskattningsårets ingång.

Jag tror således inte att en utvidgning av definitionen av investmentbolag vore den bästa lösningen på riskkapitalbolagens problem. Låt oss i stället se fram emot de två utredningsbetänkandena under våren 2000.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.