reglerna för antagning till forskarutbildning
Skriftlig fråga 1998/99:712 av Bill, Per (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-04
- Anmäld
- 1999-06-10
- Besvarad
- 1999-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 juni
I 1998 års budgetproposition genomförde den socialdemokratiska regeringen en kraftig förändring inom forskarutbildningen.
För att en student skall kunna antas till forskarutbildning måste hon eller han enligt de nya reglerna antingen få anställning som doktorand/beviljas utbildningsbidrag eller kunna visa att de på annat sätt har sin försörjning säkrad under hela utbildningsperioden dvs. fyra år framåt i tiden.
Detta antagningssystem är, enligt Högskoleverket, orättvist eftersom ordnad finansiering jämställts med krav på behörighet och lämplighet. Högskoleverket menar att det uppstått ett etiskt dilemma vid antagning av doktorander eftersom behöriga och kompetenta sökande utan finansiering inte får stå kvar i urvalsgruppen när studiestöden fördelats.
Den nuvarande socialdemokratiska utbildningspolitiken förutsätter att personer som kan komma i fråga för forskarstudier antingen har förmånen att vara rika eller tur att vara intresserade av de få utbildningsområden där förutsättningarna att bli anställd som doktorand är acceptabla.
Ingen av dessa förutsättningar är rimliga. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Thomas Östros:
Vilka initiativ är utbildningsministern beredd att vidta för att förändra nuvarande antagningsregler?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:712 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 16 juni
Per Bill har frågat vilka initiativ jag är beredd att vidta för att förändra nuvarande antagningsregler till forskarutbildningen.
För att bli antagen till forskarutbildning krävs att den sökande är behörig och bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att klara utbildningen, dvs. är lämpad för forskarutbildning.
Lärosätet får dock, enligt de bestämmelser som gäller fr.o.m. den 1 april 1998, endast anta så många doktorander som kan erbjudas handledning och godtagbara studievillkor i övrigt och som har studiefinansiering. Kravet på studiefinansiering kan uppfyllas genom att sökanden får anställning som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag. Det kan också uppfyllas genom att sökanden har någon annan form av studiefinansiering, t.ex. stipendier, studiemedel, externa anslag eller yrkesverksamhet som går att kombinera med forskarstudierna. I det fallet får sökanden antas om fakultetsnämnden bedömer att sökanden kommer att ha sin finansiering säkrad under hela utbildningen. Skälen för reformen och innebörden av den har beskrivits i budgetpropositionen för 1998. Vad gäller studiefinansieringen har det genom reformen förtydligats att den som fattar antagningsbeslutet har ett ansvar att bedöma även frågan om studiefinansiering.
Enligt högskoleförordningen är fakultetsnämndens uppgift att göra en samlad bedömning av den sökandes behörighet, förmåga i övrigt och studiefinansieringssituation. Om den sökande inte kan anställas som doktorand eller beviljas utbildningsbidrag har alltså lärosätet att göra en noggrann bedömning av finansieringssituationen så långt den låter sig överblickas vid antagningstillfället.
Högskoleverket har på regeringens uppdrag granskat de lokala bestämmelser som antagits av universitet och högskolor med anledning av de sedan den 1 april 1998 gällande bestämmelserna om tillträde till forskarutbildningen. Uppdraget redovisades den 1 juni 1999.
Inom Utbildningsdepartementet bereds för närvarande rapporten som bl.a. innehåller förslag till vissa ändringar i författningsbestämmelserna. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i budgetpropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.