Reglerade friluftsdagar i skolan
Skriftlig fråga 2018/19:749 av Cassandra Sundin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-06-11
- Överlämnad
- 2019-06-12
- Anmäld
- 2019-06-13
- Svarsdatum
- 2019-06-19
- Besvarad
- 2019-06-19
- Sista svarsdatum
- 2019-06-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Riksdagen fattade år 1927 beslut om att friluftsliv skulle utövas under minst 15 skoldagar per år. Antalet obligatoriska friluftsdagar har sedan varierat mellan 15 och 20 dagar per år fram till 1994 då friluftsdagarna blev frivilliga. Sedan dess, men även innan, har de minskat.
Det finns skilda uppfattningar om vad som kan räknas som friluftsliv och friluftsverksamhet och vad som inte gör det. Enligt till exempel Friluftsgruppens definition kan en skola ha mycket friluftsverksamhet men samtidigt vara i total avsaknad av friluftsliv. Det kan med andra ord konstateras att mycket av det skolorna runt om i landet gör under sina friluftsdagar inte definieras som friluftsliv enligt Friluftsgruppen. Så länge en verksamhet inte är definierad är det omöjligt att bedöma omfattningen av verksamheten.
Friluftslivet skulle kunna vara en viktig länk i klyftan mellan teori och praktik. Upplevelsebaserat lärande är ett starkt skäl för att bedriva friluftsverksamhet. För att ett fungerande friluftsliv i skolan ska möjliggöras är ledarfrågan betydande, för även om ett välfungerande lärarkollegium är av stor vikt, är det inte hela lösningen. Därför bör skolledningens styrmedel utformas tydligare för att minska variationerna i friluftsverksamheten i skolorna. De problem som finns för friluftslivet i skolan löses dock inte alltid genom fler friluftsdagar utan kanske genom en förändring av den traditionella schemabilden. Det kan vara av stor vikt att inom skolans ramar skapa möjligheter till många friluftsinslag där friluftslivet ibland kan användas och ses som en metod för inlärning men också ibland bara för sitt egenvärde dit man kan koppla många av skolans övergripande syften.
Mot bakgrund av ovanstående är min fråga till utbildningsminister Anna Ekström:
Avser regeringen att arbeta för att återinföra de reglerade friluftsdagarna i skolan och därmed tillsätta en utredning om detta?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:749 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
U2019/02169
/S
Utbildningsdepartementet
Utbildningsministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:749 av Cassandra Sundin (SD)
Reglerade friluftsdagar i skolan
Cassandra Sundin har frågat mig om regeringen avser att arbeta för att återinföra de reglerade friluftsdagarna i skolan och därmed tillsätta en utredning om detta.
Regeringens mål för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv, där allemansrätten är en grund för friluftslivet, samt att alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38). Ett rikt friluftsliv i skolan är ett av tio mätbara mål som ställts upp för friluftslivspolitiken (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Friluftsorganisationerna har en viktig roll genom att de skapar intresse och möjligheter för barn och vuxna att utöva friluftsaktiviteter, motionera och uppleva naturen. Organisationerna skapar också mötesplatser i naturen för människor med olika bakgrund och med olika förutsättningar att vistas ute i naturen. Sedan 2016 har det statliga bidraget till friluftsorganisationer ökat med 20 miljoner kronor per år (prop. 2015/16:1, utgiftsområde 17, s. 207).
Precis som Cassandra Sundin beskriver fanns det i en tidigare läroplan för grundskolan (Lgr 80) angivet att skolarbetet under ett visst antal dagar av läsåret ska ske i form av friluftsverksamhet. I kursplanen för ämnet Idrott fanns i likhet med dagens kursplan för Idrott och hälsa ett kunskapsområde som omfattade friluftsliv. I samband med övergången till ett mål- och kunskapsrelaterat system och kommunaliseringen av skolan under första delen av 1990-talet togs många bestämmelser om genomförandet av utbildningen bort, däribland bestämmelsen om antalet dagar för friluftsverksamhet. Tanken var att staten skulle sätta upp övergripande mål för utbildningen, medan skolhuvudmännen i stor utsträckning själva fick bestämma hur dessa mål skulle nås.
En mindre detaljerad bestämmelse om friluftsverksamhet fanns dock med i den tidigare grundskoleförordningen (1994:1194). Där angavs att ”i grundskolan skall i den omfattning som rektorn bestämmer anordnas friluftsverksamhet som bedrivs under en lärares ledning”. En motsvarande bestämmelse finns i dag i 5 kap. 6 § skolförordningen (2011:185). Formuleringen i skolförordningen ligger i linje med den minskade statliga detaljstyrningen av skolväsendet.
Ämnet Idrott och hälsa har tre kunskapsområden, rörelse, livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse. I kursplanen för ämnet idrott och hälsa i grundskolan anges bl.a. att eleverna genom undervisningen ska utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och i naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Friluftsliv och utevistelse ingår också som ett eget kunskapsområde i det centrala innehållet för samtliga årskurser. Vidare infördes 2016 nya avsnitt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Där förtydligades att syftet med undervisningen i fritidshemmet bland annat ska vara att stärka elevernas möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön genom att de får vistas i natur och samhälle.
Statens skolinspektion har i en kvalitetsgranskning av Idrott och hälsa i årskurs 7–9 (2018) konstaterat att innehåll kopplat till kunskapsområdena livsstil och hälsa samt friluftsliv och utevistelse behöver ges ett större utrymme i undervisningen. Kvalitetsgranskningen visar samtidigt på flera goda exempel när det gäller skolors arbete med friluftsliv och utevistelse.
Mot bakgrund av bl.a. Skolinspektionens granskning kan jag konstatera att det finns flera huvudmän som behöver arbeta mer aktivt med att skapa utrymme för kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse. Jag bedömer dock att det, i enlighet med det styrsystem som vi har för skolan i dag, är huvudmännen själva som är bäst lämpade att avgöra hur målen i läroplanerna ska nås. Jag har därför inte för avsikt att ta initiativ till att återinföra de reglerade friluftsdagarna och därmed inte heller till att tillsätta en utredning i frågan.
Stockholm den 19 juni 2019
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.