regler vid arbetspraktik

Skriftlig fråga 1998/99:400 av Sellén, Birgitta (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-02-25
Anmäld
1999-03-02
Besvarad
1999-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:400 av Birgitta Sellén (c) till statsrådet Mona Sahlin om regler vid arbetspraktik

den 25 februari

 

Vi har vant oss vid många arbetsmarknadsåtgärder under senare år. ALU, som var kritiserad i många sammanhang, anses dock från arbetsförmedlingen som en väl fungerande åtgärd. ALU-arbetaren har snabbt kommit in i systemet och det har varit få handläggare, vilket gjort att ersättning kunnat betalas ut efter två veckors arbete som ALU.

Nu kommer nästa åtgärd, arbetspraktik - APR. Det visar sig vara mycket mer byråkrati och många fler handläggare för att praktikanten skall kunna påbörja sitt arbete. Dessutom är det många fler papper att fylla i för praktikant och handläggare. Till råga på allt tar det fem veckor innan ersättning kan börja betalas ut till praktikanten. Det blir några "magra" veckor utan pengar, där praktikanten kanske måste få hjälp av sociala pengar. Det är inte rimligt att det skall vara på det sättet.

Vid statsrådets "regeringsförklaring" i höstas lovades minskad byråkrati och enklare regler. Detta exempel visar dock på motsatsen.

Min fråga till statsrådet:

 

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att minska handläggningstiden för ersättning i samband med arbetspraktik?

 

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:400 besvarad av Näringsminister Björn Rosengren

Svar på fråga 1998/99:400 om regler vid arbetspraktik
    Näringsminister Björn Rosengren

den 3 mars

 

Birgitta Sellén har frågat statsrådet Mona Sahlin om vilka åtgärder hon avser att vidta för att minska handläggningstiden för ersättning i samband med arbetspraktik. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Ett av regeringens skäl för att införa arbetspraktiken och ta bort arbetslivsutvecklingen (ALU) var ett rättviseperspektiv. För att få tillgång till ALU gällde nämligen villkoret att man skulle vara berättigad till arbetslöshetsersättning. Ett annat skäl att ta bort ALU var att förenkla regelsystemet. Regeringen menar att det är viktigt att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har ett så enhetligt regelsystem som möjligt. Vid de flesta arbetsmarknadspolitiska åtgärder lämnas ett utbildningsbidrag som betalas ut av försäkringskassan, så också för arbetspraktiken. Vid ALU betalade arbetslöshetskassan ut ersättningen till individen.

Det är riktigt att det tar längre tid för personer med utbildningsbidrag att få dessa pengar utbetalda. Försäkringskassornas betalningsrutiner skiljer sig från a-kassornas. Dessutom byter den arbetssökande utbetalare, vilket i sig kan vara ett problem. Rutinerna mellan arbetsförmedlingarna, a-kassorna och försäkringskassorna är nu föremål för datorisering, vilket förhoppningsvis kommer att minska pappershanteringen och förkorta handläggningstiderna.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.