registrering vid demonstrationer
Skriftlig fråga 2002/03:450 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-01-30
- Inlämnad
- 2003-01-30
- Besvarad
- 2003-02-05
- Svar anmält
- 2003-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 januari
Fråga 2002/03:450
av Gustav Fridolin (mp) till justitieminister Thomas Bodström om registrering vid demonstrationerGöteborgskommittén konstaterar i sitt betänkande att listorna som upprättades av polisen på deltagare i demonstrationen mot Ecofinmötet i Malmö våren 2001 fortfarande inte har förstörts, utan i stället datoriserats. Det är tveksamt om detta förfarande över huvud taget är lagligt enligt såväl polislagen som personuppgiftslagen.
Vad än värre är undergräver det ytterligare förtroendet för polisen, och i förlängningen hela samhället, bland samhällsengagerade medborgare. De som greps och bussades iväg vid demonstrationen i Malmö var inte misstänkta för något brott, de blev naturligt inte heller anklagade för något. Det är därför ytterst integritetskränkande att deras identiteter fortfarande är sparade.
Säkerhetstjänstkommissionens betänkande från december förra året redovisar en mörk del av Sveriges historia där över 100 000 personer registrerades på grund av sina politiska åsikter och "flera tusen" stoppades från att få arbeten eller uppdrag. Mot den bakgrunden ter sig registreringen av deltagare i demonstrationer som den i Malmö än mer skrämmande.
Jag vill därför fråga justitieministern vad han avser att göra för att motverka att polisen upprättar särskilda register utifrån deltagande på demonstrationer.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:450 besvarad av Thomas Bodström
Svar på fråga 2002/03:450 om registrering vid demonstrationer
Justitieminister Thomas Bodström
Gustav Fridolin har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka att polisen upprättar särskilda register utifrån deltagande i demonstrationer.
För att kunna förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet måste polisen ha möjlighet att bedriva effektiv kriminalunderrättelseverksamhet. Lagstiftningen ger därför polisen möjlighet att i så kallade särskilda undersökningar behandla uppgifter om personer som inte är misstänkta för något brott. Men för att kunna göra det måste det finnas anledning att anta att allvarlig brottslighet har utövats eller kan komma att utövas. Dessutom ska en uppgift om en person som inte är misstänkt förses med en upplysning om detta. Uppgifterna ska rensas bort senast ett år efter det att beslutet om behandlingen fattades. Polisen har dock en möjlighet att låta uppgifterna stå kvar en längre tid om det är av särskild betydelse för att undersökningen ska kunna avslutas.
Göteborgskommittén skriver i sitt betänkande att regelverket när det gäller polisens hantering av personuppgifter är omfattande och svåröverskådligt. Kommittén menar att det är viktigt att uppgifterna som förs in i polisens register är korrekta och har fog för sig, att ingen annan än de som behöver tillgång till uppgifterna kan komma åt dem, att de förstörs när det inte längre behöver vara tillgängliga och framför allt, att de inte utnyttjas för annat ändamål än det de samlats in för.
Justitiedepartementet arbetar nu med att se över polisdatalagen. I det arbetet läggs stor vikt vid just de frågor om kriminalunderrättelseverksamhet och särskilda undersökningar som kommittén uppmärksammar. Jag kommer i det sammanhanget att överväga om det som kommittén redovisat kräver tydligare regler.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.