registrering av partnerskap på ambassader
Skriftlig fråga 2002/03:1106 av Andreasson, Martin (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-06-12
- Inlämnad
- 2003-06-12
- Besvarad
- 2003-06-26
- Svar anmält
- 2003-09-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 12 juni
Fråga 2002/03:1106
av Martin Andreasson (fp) till utrikesminister Anna Lindh om registrering av partnerskap på ambassaderEfter att i många år på principiella grunder ha motsatt sig Folkpartiets förslag om att tillåta partnerskapsförrättningar på svenska ambassader och konsulat har Socialdemokraterna nu slutligen ändrat ståndpunkt. Den 28 maj 2003 fattade regeringen beslut om att personal vid ambassaderna i Lissabon, Madrid och Paris @ som sedan tidigare förrättar borgerliga vigslar @ också ska kunna registrera partnerskap. Enligt Folkpartiets uppfattning bör partnerskap kunna ingås på alla svenska utlandsrepresentationer som har behörighet att förrätta borgerlig vigsel och där värdlandet gett sitt godkännande till att partnerskapsförrättningar genomförs. Det enda godtagbara skälet för att en ambassad med vigselbehörighet inte skulle förrätta partnerskapsceremonier är att värdlandet skulle motsätta sig detta. Passivitet från svenskt håll kan aldrig vara en ursäkt. Det är därför förvånande att regeringen har valt att endast tillfråga åtta länder (Thailand, Brasilien, Zimbabwe, Portugal, Spanien, Frankrike, Israel samt Japan) om godkännande för den svenska ambassaden att förrätta partnerskapsceremonier. Antalet länder där den svenska ambassaden har vigselbehörighet är betydligt större, och det rimliga borde vara att en formell förfrågan riktas till samtliga länder där den svenska ambassaden har vigselbehörighet.
Min fråga till utrikesministern är:
När avser utrikesministern att rikta en formell förfrågan om godkännande av partnerskapsförrättningar på den svenska ambassaden till samtliga värdländer för ambassader som har behörighet att förrätta borgerliga vigslar?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:1106 besvarad av Anna Lindh
den 26 juni
Svar på fråga 2002/03:1106 om registrering av partnerskap på ambassader
Utrikesminister Anna Lindh
Martin Andreasson har frågat mig när jag avser att rikta en formell förfrågan om godkännande av partnerskapsförrättningar på den svenska ambassaden till samtliga värdländer för ambassader som har behörighet att förrätta borgerliga vigslar.
Jag sade redan i en interpellationsdebatt i riksdagen den 7 mars att jag ser det som ett starkt svenskt intresse att vigselförrättare vid svenska utlandsmyndigheter också har bemyndigande att förrätta registrering av partnerskap. På den punkten är jag och Martin Andreasson eniga.
Jag kan alltså bekräfta att utrikesförvaltningen genom alla våra ambassader, där vanlig vigsel kan förrättas, redan undersökt förutsättningarna i värdländerna för partnerskapsförrättning. Det är en grundläggande regel i det diplomatiska umgänget stater emellan att respektera värdlandets lagar.
Det är väl känt att vissa stater starkt motsätter sig förrättningar av det slag vi talar om och har lagar som inte tillåter dem. I en del länder har inställningen varit att registrering av partnerskap skulle betraktas som en legalisering av en kriminell handling, i andra länder har inställningen varit att registrering av partnerskap är olaglig eller på annat sätt strider mot rättsordningen eller familjerättslagstiftningen. Vissa länder har ännu inte lämnat något svar. Alla ambassader som redan har vanligt vigselbemyndigande har dock verkat för acceptans av registrering av partnerskap.
Utrikesförvaltningen har härefter ställt en formell förfrågan om godkännande av registering av partnerskap till de länder där detta varit möjligt. Hittills har tre länder lämnat formellt svar om att man inte har någon invändning mot registrering av partnerskap, och vi undersöker vidare om och när ytterligare länder kan lämna motsvarande besked.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.