Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regionalt partnerskap

Skriftlig fråga 1999/2000:551 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-11
Anmäld
2000-02-15
Besvarad
2000-02-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 februari

Fråga 1999/2000:551

 av Elizabeth Nyström (m) till statsrådet Mona Sahlin om regionala partnerskap

Det har kommit till min kännedom att regeringen genom att lägga in det nya EFS-rådet i Arbetsmarknadsverket och låta AMS sköta verksamheten som en myndighet under generaldirektör Anders L Jonsson och Anne-Marie Qvarfort. Detta riskerar att hela näringslivet med SAF och FR hoppar av fortsatt samarbete. Partnerskapen har enligt samstämmiga bedömningar varit det bästa som hänt sedan Saltsjöbadsavtalen i början av 30-talet.

Generaldirektören på AMS sägs ha uttalat att det nya mål 3 till sin utformning är sådant att det stämmer väl överens med AMS nya arbetsmarknadspolitik. Det som omedelbart slår en är att det nya EU-programmet är tänkt att användas för att subventionera den nationella arbetsmarknadspolitiken snarare än att stödja kompetensutveckling i företag.

Vad avser statsrådet vidta för åtgärder för att förhindra att den nya SPD:n bryter upp det unika och väl fungerande samarbete mellan näringsliv, kommuner, landsting, fackliga organisationer, lässtyrelser och myndigheter som de regionala partnerskapen blivit?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:551 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 18 februari

Svar på fråga 1999/2000:551 om regionala partnerskap

Näringsminister Björn Rosengren

Elizabeth Nyström har frågat statsrådet Mona Sahlin vilka åtgärder som hon avser att vidta för att förhindra att det nya samlade programdokumentet, SPD:n, bryter upp det unika och väl fungerande samarbete mellan näringsliv, kommuner, landsting, fackliga organisationer, länsstyrelser och myndigheter som de regionala partnerskapen har blivit. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Under den tidigare programperioden har det funnits ett mycket framgångsrikt och väl fungerande regionalt partnerskap framför allt inom mål 4. Regeringen har i hela sitt upplägg av det nya mål 3 utgått från att detta samarbete ska fortsätta och det har varit utgångspunkten för de insatser som har planerats. Förutsättningarna är naturligtvis inte desamma under en ny programperiod där inriktningen inte helt kan överensstämma med den som gällde för gamla mål 4. Strävan har dock varit och är att ta till vara det goda samarbete som gjort mål 4 framgångsrikt för att detta ska komma det nya programmet till godo.

Regeringen har valt att lägga Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Svenska ESF-rådet, som en mycket självständig myndighet inom Arbetsmarknadsverket, (AMV). Valet att lägga myndigheten inom AMV grundar sig på att det där finns administrativa rutiner uppbyggda för Europeiska socialfonden. Erfarenhetsmässigt kan man konstatera att det skulle blivit betydligt kostsammare att inrätta en ny myndighet utan denna anknytning och att det tar lång tid att etablera de rutiner som i dag finns inom AMV och att få dem att fungera smidigt.

Chefen för ESF-rådet utses av regeringen liksom det insynsråd som ska fungera som ett forum för demokratisk insyn och medborgerligt inflytande. Myndigheten, som inom sig har en regional organisation, är beträffande de allra flesta funktioner och också lokalmässigt helt skild från det övriga verket.

Regeringen har i sitt förslag till SPD för den nuvarande programperioden avsatt 54 % av EU-medlen för mål 3 till kompetensutveckling i företag under de första tre åren och därefter 47 %. Detta ska jämföras med den föregående programperioden där endast ca 33 % av samtliga medel för mål 3 och mål 4 gick till kompetensutveckling i företag. Satsningen på kompetensutveckling i nuvarande programperiod ligger således betydligt högre än tidigare.

Europeiska socialfonden är under innevarande programperiod inriktad på fem olika politikområden där medlemsstaterna inte kan välja bort något men beroende på nationell bakgrund lägga tyngdpunkterna olika. Sverige har valt att lägga mycket stor vikt vid det politikområde som handlar om livslångt lärande där såväl kompetensutveckling för sysselsatta som arbetslösa ingår. Sverige är dessutom enligt uppgift den medlemsstat som i mål 3 lägger mest på kompetensutveckling för redan sysselsatta.

Att satsningen på arbetslösa överensstämmer väl med AMS nya arbetsmarknadspolitik ser jag som en fördel. I Sverige satsar vi på kompetensutveckling och tillväxt. Det är naturligt att de projekt som bedrivs med EU-medel inte avviker från den nationella handlingsplan för sysselsättning som Sverige har tagit fram enligt EU:s sysselsättningsriktlinjer och som ligger till grund även för den politik som AMS bedriver enligt beslut från Sveriges riksdag.

För att erhålla medel från EU:s strukturfonder fordras nationell medfinansiering. Den nationella offentliga medfinansieringen till socialfondsprojekt tas huvudsakligen från AMV:s budget, såväl för kompetensutveckling i företag som för insatser för arbetslösa. Detta innebär inte en subvention av den nationella arbetsmarknadspolitiken utan ett kreativt tillskott.

Regeringens avsikt och förhoppning är att de överläggningar som för närvarande förs med arbetsmarknadens parter ska leda till en fortsatt samsyn för det viktiga arbete som genom Europeiska socialfonden ska komma såväl dem som har arbete som de som är arbetslösa till del.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.