Regional fördelning av polisutbildningen
Skriftlig fråga 2007/08:829 av Wegendal, Lars (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2008-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2008-02-21
- Besvarad
- 2008-03-05
- Svar anmält
- 2008-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga
2007/08:829 Regional fördelning av polisutbildningen
av Lars Wegendal (s)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Under senare år har det skett en stor ökning av utbildningsplatserna till polisyrket. Dessa ökningar har till stor del genomförts i Umeå och i Växjö, men även i Stockholm.
Ökningen av utbildningsplatserna har legat i linje med politikens strävan att höja antalet verksamma poliser i landet till 20 000 år 2010. En poäng med att förlägga utbildningarna inte bara i Stockholm utan även i andra orter har varit att bredda rekryteringsbasen och få personer från andra delar av landet att söka utbildningen. Därigenom kan man även underlätta sökandet efter fullföljd utbildning.
Nu konstaterar Rikspolisstyrelsen (RPS) att man kraftigt måste minska antalet utbildningsplatser. Enligt de uppgifter som framkommit måste utbildningen i Stockholm minskas från 335 platser till 250. I Umeå från 144 platser till 48 och slutligen i Växjö från 216 platser till 48. Alla dessa förändringar ska ske från innevarande år.
Återigen kommer polisutbildningen att få en icke önskvärd regional skevhet.
Med anledning av RPS:s planer vill jag fråga justitieministern vad hon avser att ta för initiativ för att motverka den regionala snedfördelningen av utbildningsplatser som blir resultatet av RPS:s planer.
Svar på skriftlig fråga 2007/08:829 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på frågorna
2007/08:829 Regional fördelning av polisutbildningen
2007/08:857 Prioritering av polishögskolorna
Justitieminister Beatrice Ask
Lars Wegendal har frågat mig vilka initiativ jag avser att vidta för att motverka den regionala snedfördelningen av utbildningsplatser till polisutbildningen.
Maria Lundqvist-Brömster har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisens synlighet i hela landet och representation av olika social bakgrund inte försämras. Frågan är ställd mot bakgrund av att Umeå och Växjö föreslås få störst neddragningar. Jag har valt att besvara frågorna i ett sammanhang.
Regeringen genomför nu den största satsningen någonsin på polisen. Bakgrunden till regeringens satsning är det uppenbara behovet av att öka den polisiära närvaron.
Antalet antagna till polisutbildningen har legat på omkring 1 000 elever per år sedan 2004. För att nå målet om 20 000 poliser 2010 har antalet antagna till polisutbildningen ökat från och med höstterminen 2007. Det innebär att under 2008 kommer totalt 1 660 polisstuderande att påbörja sin utbildning. För att behålla nivån 20 000 poliser även efter 2010 bedömer Rikspolisstyrelsen att det från och med 2009 finns behov av en årlig antagning om 700 elever. Det innebär att antalet utbildningsplatser minskas, men att antalet poliser kommer att vara konstant.
Den geografiska spridning av polisutbildningen som finns i dag är värdefull. Även den möjlighet till distansutbildning som sedan 2002 finns är av stort värde för polisorganisationen. Distansutbildningen är knuten till Sörentorp men erbjuder en stor flexibilitet för studenterna bland annat vad gäller bostadsort.
Det är Rikspolisstyrelsen som beslutar om antalet utbildningsplatser och hur de ska fördelas mellan utbildningsorterna. Rikspolisstyrelsen bedömer att utbildningen även fortsättningsvis ska bedrivas i Solna, Umeå och Växjö. Något beslut avseende 2009 har dock inte fattats ännu.
Avslutningsvis vill jag nämna att polisutbildningen för närvarande är föremål för en översyn. Den särskilde utredaren Anders Danielsson kommer den 30 mars i år att redovisa sina förslag på hur polisutbildningen ska se ut i framtiden. Därefter kommer regeringen att fatta ett långsiktigt beslut om utformningen av polisutbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.