Regeringsuppdrag om återkrav mot pensionärer
Skriftlig fråga 2025/26:5 av Laila Naraghi (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-09-11
- Överlämnad
- 2025-09-12
- Anmäld
- 2025-09-16
- Svarsdatum
- 2025-09-24
- Besvarad
- 2025-09-24
- Sista svarsdatum
- 2025-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Nyligen rapporterade Kronofogden att fler äldre ansöker om skuldsanering. Ansökningarna från gruppen över 65 år har ökat med 15 procent första halvåret 2025 jämfört med samma period 2024 och med 24 procent jämfört med första halvåret 2022. Det är mycket oroande uppgifter och en allvarlig signal till oss i riksdagen.
Risken är att vi kommer att få se allt fler pensionärer som inte kan betala sina räkningar i framtiden, till följd av hur statsrådet Tenjes egna myndigheter agerar. Göteborgs-Posten rapporterade i april om Pensionsmyndighetens arbete med återkrav och att myndigheten nu genomför projektet ÅKA, en akronym som står för återkrav, kraftsamling och avarbetning. Enligt tidningen har 60 000 pensionärer som ska krävas på återbetalning identifierats. Det är bostadstillägg som står för merparten av de felaktiga ärendena. Ett hundratal handläggare arbetar särskilt med ÅKA-projektet, enligt rapporteringen.
Personer som beviljats bostadstillägg är en grupp pensionärer med små inkomster och små ekonomiska tillgångar. Ansökningsförfarandet för tillägget är omvittnat komplicerat, vilket leder till fel som i sin tur kan leda till återkrav. Risken är stor att pensionärer med små ekonomiska marginaler och utan uppsåt att fuska nu drabbas av återkrav som är dem övermäktiga. Att Försäkringskassan, som ombesörjer återkrav för Pensionsmyndighetens räkning, har ändrat rutinerna för avbetalningsplaner till enskildas nackdel kan förvärra effekten.
Till saken hör att ÅKA-projektet, enligt Pensionsmyndigheten och PRO, är frukten av ett uppdrag från regeringen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje:
Hur bedömer ministern risken för att ÅKA-projektets genomförande och skärpta rutiner för återbetalning bidrar till att fler pensionärer hamnar hos Kronofogden, och avser ministern att vidta några åtgärder utifrån sin bedömning?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:5 besvarad av Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2025/26:5 Regeringsuppdrag om återkrav mot pensionärer
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2025/26:5 av Laila Naraghi (S)
Regeringsuppdrag om återkrav mot pensionärer
Laila Naraghi har frågat mig hur jag bedömer risken för att ÅKA-projektets genomförande och skärpta rutiner för återbetalning bidrar till att fler pensionärer hamnar hos Kronofogden, och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min bedömning.
Det är en prioriterad fråga för regeringen att felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen ska minska. På uppdrag av regeringen arbetar därför Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan aktivt med att motverka felaktiga utbetalningar och för att beslut om ersättningar ska bli korrekta från början. Att beslut blir rätt från början är den mest effektiva åtgärden för att förhindra felaktiga utbetalningar, både för enskilda och för staten. Det ska vara lätt för den enskilda att göra rätt. Det krävs dock samtidigt kraftfulla åtgärder för att säkerställa att felaktigt utbetalade ersättningar från socialförsäkringen betalas tillbaka till staten. Om felaktigt utbetalade ersättningar inte skulle återkrävas, skulle det underminera förtroendet för socialförsäkringen och skicka olyckliga signaler till dem som med medvetna och överlagda metoder försöker begå bidragsbrott.
Pensionsmyndigheten har också i uppdrag att minska ärendebalanser avseende återkravsärenden och att öka återbetalningen av de felaktiga utbetalningarna. Pensionsmyndigheten har i budgetpropositionen för 2025 tilldelats extra medel under 2025 och 2026 för ändamålet. I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen ytterligare medel för att bl.a. stärka handläggningen av återkrav. Regeringen arbetar sammantaget aktivt för att färre ska bli återbetalningsskyldiga, att inflödet av återkravsärenden ska minska och att produktiviteten inom handläggningen av återkrav och återbetalning ska öka.
Regeringen har förståelse för att regelverket gällande återkrav är komplext, och har därför gett Utredningen om ändamålsenliga återkravsregler inom socialförsäkringen (S 2025:01) i uppdrag att se över regelverket för återkrav. Utredaren ska även göra en analys av hur eftergiftsbestämmelserna kan utformas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt samtidigt som enskilda som befinner sig i en svår ekonomisk eller social situation inte drabbas av oproportionerligt negativa effekter.
Det är viktigt att komma ihåg att inte alla felaktiga utbetalningar som upptäcks återkrävs av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten, något som konstateras av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i rapporten Försäkringskassans återbetalningsverksamhet (ISF2024:2). En orsak till detta är att myndigheterna kan besluta att den enskilde helt eller delvis befrias från återbetalning, vilket kallas för eftergift. Det görs när det är befogat att anpassa återbetalningsbeloppet till den enskildes ekonomiska och sociala situation. Enligt ISF har andelen personer som beviljades eftergift, helt eller delvis, av Pensionsmyndigheten varit omkring 20 procent de senaste åren.
Jag kan konstatera att det pågår ett omfattande arbete för att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och därmed undvika att enskilda får onödiga återkrav, samtidigt som myndigheternas förmåga att upptäcka och återkräva felaktiga utbetalningar stärks. Jag ser vidare fram emot de förslag och redovisningar av uppdrag som kommer att lämnas till Regeringskansliet under 2025 och 2026. De kommer att utgöra viktiga underlag i regeringens fortsatta arbete.
Stockholm den 24 september 2025
Anna Tenje
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.