Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regeringsplanet

Skriftlig fråga 2003/04:1433 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-15
Besvarad
2004-07-16
Besvarad
2004-07-29
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 juli

Fråga 2003/04:1433

 av Henrik S Järrel (m) till utrikesminister Laila Freivalds om regeringsplanet

Den svenske medborgaren Mehdi Ghezali, som sedan drygt två och ett halvt år hållits i fängsligt förvar utan närmare rättslig prövning på den amerikanska Guantánamo-basen på Kuba, släpptes nyligen som en fri man ur fångenskapen.

Enligt uppgift var ett villkor från USA att Sverige med "eget" flygplan skulle hämta Ghezali vid basen då denne @ av säkerhetsskäl @ inte tilläts beträda annat amerikanskt territorium.

Ghezali hämtades med ett av de så kallade regeringsplanen till en kostnad av minst en halv miljon kronor. Det förefaller knappast sannolikt att hemtransporten inte skulle ha kunnat arrangeras med flyg på billigare sätt. "Eget" plan behöver inte nödvändigtvis avse ett så kallat regeringsplan.

Även om fallet uppvisar vissa unika särdrag kan det @ bland annat med hänsyn till hämtnings- och lämningsrutiner av svenska medborgare i liknande belägenheter samt hushållningen med skattemedel @ starkt ifrågasättas om åtgärden att sända ett regeringsplan för detta ändamål över huvud taget är förenlig med de villkor som gäller för bruket av dessa flygplan.

Vilken är utrikesministerns förklaring till att spendera minst en halv miljon kronor av skattemedel för att hämta hem en enskild svensk medborgare i utlandet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1433 besvarad av Laila Freivalds

den 16 juli

Svar på frågorna 2003/04:1425 om användandet av det så kallade regeringsplanet, 1430 om hämtningen av svensken från Guantánamobasen och 1433 om regeringsplanet

Utrikesminister Laila Freivalds

Rolf Gunnarsson har, med hänvisning till transporten av den svenske medborgaren Mehdi Ghezali från Guantánamobasen till Sverige, frågat mig om jag avser att dra upp riktlinjer för hur regeringsplanet får användas inom mitt ansvarsområde. Sten Tolgfors respektive Henrik S Järrel har bett mig förklara varför regeringsplanet användes för hämtningen av Ghezali. Jag besvarar dessa tre frågor i ett sammanhang.

Användningen av de flygplan som staten anskaffat eller tillfälligt hyr för statschefens och den högsta civila och militära ledningens resor regleras av statsflygförordningen (1999:1354). Förordningen grundas i sin tur på det eniga kommittébetänkandet Användningen av vissa statsflygplan (SOU 1998:81). I förordningen klargörs bland annat att flygplanen får användas för andra statliga myndigheters behov när de inte används av statschefen eller rikets högsta ledning i övrigt. Transporten av Ghezali ligger helt inom de ramar som ges av förordningen, och jag ser ingen anledning att på grund av hanteringen i detta ärende ta upp frågan om ytterligare riktlinjer.

När det gäller skälen till att regeringsplanet användes för att hämta Mehdi Ghezali konstaterar jag att omständigheterna i detta ärende varit exceptionella och inte jämförbara med andra konsulära ärenden. Samtidigt vill jag erinra frågeställarna om att de svenskar som 1993 frisläpptes ur sin fångenskap i Irak hämtades i Amman av svenskt regeringsplan.

Den svenska regeringen har förvisso gjort åtskilliga diplomatiska markeringar mot USA med anledning av Guantánamo. Sten Tolgfors påstående att användandet av regeringsplanet för att hämta Mehdi Ghezali också var en sådan markering saknar dock grund. Att den svenska staten stod för transporten till Sverige enligt amerikanska anvisningar var en förutsättning för att Mehdi Ghezali skulle släppas fri. Detta gjorde att transport med reguljärflyg inte var ett alternativ. Även andra transportmöjligheter, däribland förhyrning av ett plan, övervägdes. Dessa befanns dock av flera skäl, inte minst kostnadsmässiga, mindre lämpliga än den lösning som valdes.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.