Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

regeringens utnämningspolitik

Skriftlig fråga 2003/04:1452 av S Järrel, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-21
Besvarad
2004-08-03
Besvarad
2004-08-04
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 juli

Fråga 2003/04:1452

 av Henrik S Järrel (m) till statsminister Göran Persson om regeringens utnämningspolitik

Riksdagens utredningstjänst (RUT) har nyligen presenterat en studie rörande regeringens utnämningspolitik. Liknande studier av andra har gjorts tidigare. Av 36 granskade företag (18 statliga företag med vinstintressen och 18 företag med särskilda samhällsintressen) visar sig 29 personer (vd:ar och styrelseledamöter) äga politisk bakgrund och 20 av dessa uppvisar socialdemokratisk sådan, det vill säga 69 %. Tendensen är ensartad vid utnämningar av landshövdingar, generaldirektörer, i viss mån ambassadörer, styrelseordföranden i universitet och högskolor, utredningar med mera.

Enligt RF 11:9 ska vid utnämning till statlig tjänst endast fästas avseende vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det är föga sannolikt att den dominerande kompetensen huvudsakligen skulle stå att finna i s-märkta led. Man kan rimligen förmoda att den i lika hög grad finns bland personer med borgerliga sympatier och, inte minst, bland personer helt utan politisk bakgrund.

Vilka motiv anför regeringschefen till stöd för att utnämningsmakten brukas för att besätta för samhällsnyttan centrala och viktiga ämbeten, som bland annat fordrar saklighet och opartiskhet, med personer som i fråga om politisk bakgrund till dominerande del uppvisar socialdemokratisk sådan?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1452 besvarad av Pär Nuder

den 3 augusti

Svar på fråga 2004/05:1452 om regeringens utnämningspolitik

Statsrådet Pär Nuder

Henrik S Järrel har frågat statsminister Göran Persson vilka motiv regeringen anför till stöd för att utnämningsmakten brukas för att besätta för samhällsnyttan centrala och viktiga ämbeten, som bland annat fodrar saklighet och opartiskhet, med personer som i fråga om politisk bakgrund till dominerande del uppvisar socialdemokratisk sådan.

Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Förtjänst och skicklighet är och förblir de två helt avgörande kriterierna när regeringen utser chefer för statens myndigheter och bolag. Oavsett bakgrund och partifärg gäller sakliga grunder vid tillsättandet av statliga tjänster. Sålunda har regeringen vid åtskilliga tillfällen även utsett till exempel landshövdingar och generaldirektörer med annan politisk bakgrund än socialdemokratisk.

Förklaringen till att åtskilliga socialdemokrater innehar uppdrag inom den statliga sektorn kan vara att många inom Regeringskansliets politiska ledningar har utvecklat en hög kompetens att leda offentlig verksamhet. Vanligtvis har det sin bas i till exempel ett uppdrag som statssekreterare. Efter ett antal år av framgångsrik verksamhet brukar de i regel gå vidare inom statsförvaltningen. Politisk bakgrund bör inte ligga uppdragstagaren till last vid tillsättandet av statliga uppdrag utan räknas som en merit bland andra.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.