Regeringens syn på ekonomiska incitament
Skriftlig fråga 2024/25:586 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-11
- Överlämnad
- 2024-12-12
- Anmäld
- 2024-12-13
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
- Sista svarsdatum
- 2024-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Den nuvarande regeringens ekonomiska politik bygger på antagandet att ekonomiska incitament påverkar människors beteende på arbetsmarknaden.
Ett tydligt exempel på detta är regeringens insatser för att minska bidragsberoendet genom att sänka ekonomiskt stöd till låginkomsttagare, i syfte att öka deras motivation att arbeta.
Samtidigt föreslår regeringen skattesänkningar som i högre grad gynnar höginkomsttagare, med argumentet att det ska stimulera arbetsinsatsen och investeringar hos denna grupp.
Dessa åtgärder skapar en motsägelsefull logik: fattiga människor förväntas arbeta mer genom att få mindre pengar, medan rika människor förväntas arbeta mer genom att få mer pengar.
Därför vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson:
På vilka grunder har ministern, inom ramen för sitt ansvarsområde, bedömt att denna strategi är den mest effektiva för att uppnå regeringens mål om ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:586 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:586 Regeringens syn på ekonomiska incitament
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:586 av Olle Thorell (S)
Regeringens syn på ekonomiska incitament
Olle Thorell har frågat mig på vilka grunder jag bedömer att ekonomiska incitament är effektiva för att uppnå regeringens mål om ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt.
Jag vill till att börja med understryka att det inte stämmer som Olle Thorell skriver att regeringen sänker det ekonomiska stödet till låginkomsttagare. Tvärtom. De senaste årens prisökningar gör att många hushåll har det fortsatt tufft, och barnfamiljer är särskilt hårt drabbade. För att stötta dem genomför vi flera åtgärder: vi förlänger det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag, vi höjer beloppet för individer som får sjukpenning i särskilda fall, och vi höjer boendetillägget.
Samtidigt har många bidrag ökat mer än lönerna, därför är det rätt och riktigt att även sänka skatten för de som arbetar. Regeringen har som fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige för alla i samhället. Endast en växande ekonomi kan bära framtidens välfärd. Regeringens budget för 2025 prioriterar därför tillväxtreformer samtidigt som den stärker hushållens ekonomi. För att öka tillväxten satsar regeringen brett. Vi genomför historiska satsningar på forskning och infrastruktur och stärker antalet utbildningsplatser inom den yrkesinriktade utbildningen. Samtidigt sänker vi skatten för främst låg- och medelinkomsttagare genom ett förstärkt jobbskatteavdrag och tar bort de högsta marginalskatterna. För att utbildning och ökat ansvar på jobbet ska löna sig mer krävs lägre marginalskatter. Sverige har i dag bland de högsta marginalskatterna i världen, vilket enligt både OECD och Produktivitetskommissionen hämmar viljan att utbilda sig.
Regeringens politik ser därmed till att skapa tillväxt samtidigt som ekonomiskt utsatta hushåll stöttas. Så tar vi viktiga steg för att bygga ett rikare och tryggare Sverige.
Stockholm den 18 december 2024
Elisabeth Svantesson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.