Regeringens syn på demokratiarbete och globala påverkansinsatser
Skriftlig fråga 2024/25:96 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-29
- Överlämnad
- 2024-09-30
- Anmäld
- 2024-10-01
- Svarsdatum
- 2024-10-09
- Besvarad
- 2024-10-09
- Sista svarsdatum
- 2024-10-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Regeringen har upprepade gånger framhållit att bistånd inte bör användas för påverkansarbete i icke-biståndsländer, som till exempel EU och Sverige. Detta synsätt verkar dock bortse från den globala naturen hos många moderna demokrati- och rättighetsinsatser. Historiska exempel som klimatavtalen, fredsprocessen i Colombia och demokratiarbetet i Sydafrika visar hur internationellt samarbete och påverkansarbete över gränserna har varit avgörande för att uppnå långsiktiga resultat. Att isolera biståndet till enbart nationella gränser kan försvåra viktiga insatser för att stödja demokratisk utveckling och rättighetsarbete i länder som Belarus och Venezuela.
Med anledning av regeringens ställningstagande mot påverkansarbete i rika länder vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Hur avser statsrådet att säkerställa att Sveriges bistånd även fortsättningsvis kan bidra till globala demokratiseringsprocesser, som enligt många kräver transnationellt samarbete och påverkansarbete i både bistånds- och icke-biståndsländer?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:96 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:96 Regeringens syn på demokratiarbete och globala påverkansinsatser
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:96 av Olle Thorell (S) Regeringens syn på demokratiarbete och globala påverkansinsatser
Olle Thorell har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Sveriges bistånd även fortsättningsvis kan bidra till globala demokratiseringsprocesser, som enligt många kräver transnationellt samarbete och påverkansarbete i både bistånds- och icke-biståndsländer.
Regeringen välkomnar debatt, dialog och granskning av det svenska biståndet. Med det sagt är regeringens uppfattning att svenskt skattefinansierat bistånd inte ska gå till mottagare i Sverige eller andra icke-ODA-länder med syfte att bedriva lobbyarbete gentemot beslutsfattare utan i stället gå just till fattigdomsbekämpning. Vill aktörer ägna sig åt påverkansarbete står de dem fritt att göra det för andra medel än de avsatta till humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Sådan verksamhet bör istället finansieras genom organisationernas egna medel. Biståndet ska gå till partner i utvecklingsländer där det behövs som mest.
Stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer är ett starkt prioriterat område i svenskt bistånd och utgjorde 2023 cirka en fjärdedel av biståndet via Sida, vilket är en ökning jämfört med föregående år.
Demokrati, att främja frihet och motverka förtryck, lyfts fram i regeringens reformagenda som en av de biståndspolitiska prioriteringarna. Reformagendan lyfter särskilt fram stöd till fria val, stöd till försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter, och stöd till frihet på nätet. Regeringen har även skjutit till mer medel till strategin för demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer, och har nyss fattat beslut om en särskild satsning på fria val med ytterligare resurser. Ett annat färskt exempel är den i augusti aviserade ökningen av stöd till yttrande- och pressfrihet samt oberoende medier i Venezuela.
Detta är tydliga val som regeringen har gjort inom biståndspolitiken mot bakgrund av den hårdnande situationen för demokratin globalt, och att demokratikämpar blir allt mer utsatta.
Därutöver är Sverige en aktiv medlem i en rad olika globala plattformar för samverkan om demokrati, som International IDEA, Community of Democracies, Open Government Partnership och Summit for Democracy, varav flera bygger på en dialog mellan civilsamhället och regeringar.
Sveriges bidrar därigenom till globala demokratiseringsprocesser genom en mångfald av insatser och mekanismer. Sverige är och förblir en framträdande samarbetspartner på demokratiområdet och regeringen kommer att fortsätta arbetet för att möta de växande hoten mot den globala demokratiutvecklingen.
Stockholm den 9 oktober 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.