Regeringens stöd till Danmark i mål C-19/23 om minimilöner

Skriftlig fråga 2022/23:491 av Ciczie Weidby (V)

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

I oktober 2022 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2041 om tillräckliga minimilöner i EU (minimilönedirektivet). Sverige och Danmark röstade nej. En enig riksdag har slagit fast att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen, och de partier som ingår i regeringen har varit särskilt kritiska mot direktivet. Trots detta valde den svenska regeringen att inte väcka ogiltighetstalan mot minimilönedirektivet i EU-domstolen. I stället tillsatte regeringen snabbt en utredning om hur direktivet ska genomföras i Sverige (dir. 2022:140).

Den 18 januari 2023 väckte den danska regeringen ogiltighetstalan mot minimilönedirektivet. Efter påtryckningar från arbetsmarknadens parter valde Socialdemokraterna att sätta press på regeringen att stötta Danmark. Parallellt ställde även Sverigedemokraterna samma krav. Under hot om nederlag i riksdagen kovände regeringen. Den 19 januari meddelade biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg att regeringen avser att stötta Danmark (Arbetsvärlden den 19 januari 2023).

Den 20 mars 2023 publicerades Danmarks stämning (mål C-19/23) i EU:s officiella tidning. Därmed har Sveriges regering sex veckor på sig att fatta beslut om att stötta Danmark (det vill säga senast den 1 maj 2023). I skrivande stund har regeringen inte meddelat om man avser att intervenera i målet på Danmarks sida. Givet regeringens ambivalenta hållning i frågan finns det skäl att ifrågasätta om regeringen de facto kommer att stötta Danmark.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

När avser statsrådet att lämna besked om huruvida Sverige avser att intervenera i mål C-19/23 på Danmarks sida?