Regeringens scenarier för skogsbrukets avverkningsnivåer
Skriftlig fråga 2024/25:129 av Rickard Nordin (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-03
- Överlämnad
- 2024-10-04
- Anmäld
- 2024-10-15
- Svarsdatum
- 2024-10-16
- Besvarad
- 2024-10-16
- Sista svarsdatum
- 2024-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
I och med att regeringen förbrukar en stor del av det uppbyggda överskott av utsläppskrediter, som bland annat Centerpartiets politik varit med och byggt upp, till att subventionera fossila bränslen ser Sverige inte ut att nå LULUCF-målen inom EU. Det har regeringen också medgett i sin rapportering till EU i somras.
De uppbyggda överskotten var tänkta att kunna kvittas mot ett fortsatt aktiv brukande i jord- och skogssektorn. När detta överskott inte längre finns blir det ju en naturlig fråga att ställa hur regeringen tänkt lösa glappet till målen. Oavsett vad man anser om målen ska målen nås.
Ministern talar ofta gott om svenskt jord- och skogsbruk, men glada ord når inga mål. Det vore därför intressant att få ta del av regeringens bedömningar kring framtida avverkningsnivåer om några sådana är gjorda. Det har inte kommunicerats några, vilket ju är ett problem för de gröna näringarnas långsiktighet.
Med anledning av detta är min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:
Har regeringen tagit fram några scenarier för skogsbrukets framtida avverkningsnivåer, och kan ministern i så fall redovisa dessa och de bakomliggande antagandena?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:129 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:129 Regeringens scenarier för skogsbrukets avverkningsnivåer
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:129 av Rickard Nordin (C)
Regeringens scenarier för skogsbrukets avverkningsnivåer
Rickard Nordin har frågat mig om regeringen har tagit fram några scenarier för skogsbrukets framtida avverkningsnivåer, och om jag i så fall kan redovisa dessa och de bakomliggande antagandena.
Skogsstyrelsen gör i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skogliga konsekvensanalyser (SKA). Analyserna utgår från ett antal scenarier där Sveriges skogar nyttjas och sköts på olika sätt och långsiktiga konsekvenser beräknas. I den senaste skogliga konsekvensanalysen (SKA22) som redovisades i oktober 2022 bedömdes den högsta hållbara avverkningsvolymen med nuvarande förutsättningar till 95–100 miljoner m³sk per år för innevarande period. Bruttoavverkningens utveckling sedan 1990 jämfört med total tillväxt och tillväxt tillgänglig för avverkning redovisas även i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1 utg. omr. 23 diagram 2.4).
Bruttoavverkningen uppgick 2023 enligt Skogsstyrelsens preliminära beräkning till ca 89,6 miljoner m³sk. Efter att bruttoavverkningen under flera år ökat, minskade den under 2023 med ca 6 procent jämfört med 2022. Skogsstyrelsens prognos från september 2024 pekar på att bruttoavverkningen under 2024 har minskat ytterligare jämfört med 2023 års nivå.
I klimatredovisningen, som ingår i budgetpropositionen för 2025, redovisas ett underskott när det gäller prognosen för Sverige att nå sitt åtagande enligt LULUCF-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841) om ökat nettoupptag till 2030. Prognosen fram till 2030 är mycket osäker. Den naturliga variationen i skogens tillväxt har särskild stor inverkan på den framtida kolsänkans storlek.
Regeringen prioriterar att det svenska skogsbruket inte begränsas utan fullt ut kan bidra till att uppnå klimatmålen, samt till jobb och tillväxt i hela landet. Regeringen bedömer vidare att ett aktivt skogsbruk med hög tillväxt och användning av produkter från förnybar råvara ger högsta långsiktiga klimatnytta. Förnybar råvara behövs i dag, och kommer i allt högre utsträckning behövas i framtiden för att fasa ut fossilintensiva resurser i såväl Sverige som andra länder.
Miljömålsberedningen har i uppdrag att bl.a. utarbeta förslag till åtgärder för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom LULUCF-förordningen på ett kostnadseffektivt sätt, med beaktande av andra behov som försörjningstrygghet, landsbygdsutveckling och konkurrenskraft. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2025.
Inriktningen för fortsatt arbete är att främja ett långsiktigt hållbart aktivt svenskt skogsbruk och en växande cirkulär bioekonomi med konkurrenskraftiga näringar.
Stockholm den 16 oktober 2024
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.