regeringens respekt för riksdagsbeslut
Skriftlig fråga 2003/04:1064 av Krantz, Tobias (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-04-13
- Inlämnad
- 2004-04-13
- Besvarad
- 2004-04-21
- Svar anmält
- 2004-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 april
Fråga 2003/04:1064
av Tobias Krantz (fp) till statsrådet Pär Nuder om regeringens respekt för riksdagsbeslutFrågan om vald president för Europeiska rådet och Utlänningsnämndens nedläggning är två uppmärksammade exempel från senare tid som sätter regeringens respekt för riksdagsbeslut i fokus. Regeringen nonchalerar, förhalar eller trotsar gång på gång beslut som har fattats av riksdagen.
Det handlar inte om några isolerade företeelser. Regeringens agerande uppvisar, tyvärr, en besvärande tendens till systematik. Av regeringens egen, nyligen presenterade, årliga redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (2003/04:75) framgår att 144 skrivelser "inte var slutbehandlade" vid årsskiftet. Av dem hade 34 legat mer än fem år. Nio skrivelser hade legat mer än tio år.
Det förhållandet att riksdagens beslut inte verkställs i vederbörlig ordning är mycket allvarligt. Det rubbar ett centralt fundament i den parlamentariska demokratin.
Jag vill därför fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att se till att regeringen respekterar riksdagen och verkställer de beslut som riksdagen har fattat.
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1064 besvarad av Pär Nuder
Svar på fråga 2003/04:1064 om regeringens respekt för riksdagsbeslut
Statsrådet Pär Nuder
Tobias Krantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att regeringen respekterar riksdagen och verkställer de beslut som riksdagen har fattat.
Regeringen har en grundlagsstadgad skyldighet att utan dröjsmål utfärda de lagar som riksdagen har beslutat (8 kap. 19 § regeringsformen).
Riksdagen fattar utöver lagbeslut ett stort antal principbeslut i form av riktlinjer, uttalanden och dylikt. Ett tillkännagivande från riksdagen är ett exempel på ett sådant principbeslut. Beslut av detta slag är som konstitutionsutskottet konstaterat inte rättsligt bindande men kan givetvis alltefter omständigheterna medföra en "politisk" bundenhet.
Konstitutionsutskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat hur riksdagen anser att regeringen ska behandla riksdagsbeslut som innehåller tillkännagivanden (jämför senast bet. 2002/03:KU29).
Konstitutionsutskottet har bland annat gjort följande uttalanden.
Utskottet förutsätter att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen för riksdagen redovisar sina bedömningar om de begärda åtgärderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet med riksdagsbeslutet måste detta enligt utskottets mening redovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i skrivelse eller proposition till riksdagen bör den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i annan form som gör den tillgänglig för riksdagens samtliga ledamöter.
Regeringen har sedan 1961 utförligt och detaljerat, under senare år i en särskild skrivelse, redovisat för riksdagen de åtgärder som regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens beslut, men även de bedömningar i övrigt som riksdagens beslut har föranlett regeringen att göra. Regeringen har på detta sätt uppfyllt de krav som riksdagen ställer på regeringen i detta avseende.
Regeringen är alltså noga med att respektera riksdagens beslut. Detta återspeglas också i den mycket detaljerade redovisning som lämnas till riksdagen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.