Regeringens prioriteringar i handelspolitiken
Skriftlig fråga 2024/25:245 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-20
- Överlämnad
- 2024-10-21
- Anmäld
- 2024-10-22
- Svarsdatum
- 2024-10-30
- Besvarad
- 2024-10-30
- Sista svarsdatum
- 2024-10-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Sveriges utrikeshandel och handelspolitik spelar en central roll i landets internationella engagemang och utvecklingspolitik. Genom en samstämmig handelspolitik kan Sverige bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, något som också är i linje med de åtaganden Sverige gjort inom ramen för Agenda 2030.
Concord Sveriges Barometer 2024 visar dock att regeringens nya utrikeshandelsstrategi saknar ett tydligt åtagande om samstämmighet och hänvisning till riksdagens beslut om att all politik ska bidra till en global hållbar utveckling. Rapporten påpekar också att Sverige under perioden inte har arbetat för att stärka hållbarhetskapitlen i EU:s handelsavtal med låg- och medelinkomstländer. Detta riskerar att leda till att handelspolitiken inte tar tillräcklig hänsyn till utvecklingsländernas möjligheter att dra nytta av internationell handel, något som är avgörande för att uppnå de globala målen och Agenda 2030.
Vidare har regeringen, genom budgetpropositionen för 2024, beslutat att avskaffa politiken för global utveckling (PGU). Detta innebär att det tidigare åtagandet om samstämmighet för en global hållbar utveckling inte längre gäller, vilket ytterligare ökar risken för att handelspolitiken bedrivs utan tillräcklig hänsyn till hur den påverkar fattigdom och hållbar utveckling i utvecklingsländer. En utrikeshandelsstrategi som saknar koppling till Sveriges åtaganden om samstämmighet riskerar att motverka de mål som Sverige har för hållbar utveckling, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Benjamin Dousa:
Vad är statsrådets och regeringens skäl till att inte inkludera ett tydligt åtagande om en samstämmig politik för hållbar utveckling i Sveriges utrikeshandelsstrategi, och vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att säkerställa att handelspolitiken bidrar till en hållbar global utveckling i enlighet med Sveriges åtaganden?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:245 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:245 Regeringens prioriteringar i handelspolitiken
till Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2024/25:245 av Olle Thorell (S)
Regeringens prioriteringar i handelspolitiken
Olle Thorell har frågat mig om åtaganden vad gäller en samstämmig politik för hållbar utveckling i Sveriges utrikeshandelsstrategi, samt vilka åtgärder som jag planerar att vidta för att säkerställa att handelspolitiken bidrar till en hållbar global utveckling.
Regeringen fortsätter att bedriva ett samstämmighetsarbete för hållbar utveckling, främst inom ramen för arbetet med Agenda 2030 samt i regeringens reformagenda för biståndet Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt.
Inget land har lyfts ur fattigdom endast genom internationellt bistånd. Det globala utvecklingssamarbetet – med dess i sammanhanget begränsade resurser för att nå de ambitiösa mål som överenskommits i Agenda 2030 – kan bara vara en liten del av ett lands resa från fattigdom till välstånd. Det är värt att notera i sammanhanget att två tredjedelar av världens fattiga lever i medelinkomstländer. Svenskt bistånd ska lyfta fler människor ur fattigdom och på sikt in i välstånd. Biståndet kan utgöra ett värdefullt bidrag, men betydligt mer behövs för att minska fattigdomen. Handel, privata investeringar, lån och inhemsk resursmobilisering är nödvändigt för att länder ska kunna nå de globala målen för hållbar utveckling. Att stimulera ekonomisk tillväxt och handel i våra partnerländer är därmed en betydande del i regeringens arbete mot fattigdom i världen. Utvecklingssamarbetet ska bidra till mobilisering av andra aktörers, inklusive den privata sektorns, engagemang och investeringar i hållbar utveckling.
Därför är fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning ett prioriterat område i regeringens reformagenda för biståndet Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Regeringen lägger därför stor vikt vid att stärka förutsättningarna för partnerländer att dra nytta av en fri- och regelbaserad världshandel, bland annat genom insatser som främjar kapacitetsutveckling, handelsrelaterad infrastruktur och handelsförenklingar.
Det handlar om att främja partnerländernas kapacitet att delta i en regelbaserad världshandel som tillåter att företag i partnerländerna deltar i den lokala, regionala och globala ekonomin i enlighet med frihandelsagendan, bidra till stärkt äganderätt och ett förbättrat affärsklimat. Samt inte minst om att stödja reformer för inhemsk resursmobilisering och tekniskt samarbete med partnerländer i syfte att uppnå en förbättrad skattepolitik och effektivare system för att öka skatteintäkterna och förhindra skatteflykt samt främja god förvaltning så att det ökade välståndet kan komma medborgarna till del genom till exempel inhemska satsningar på infrastruktur, utbildning, socialt skyddsnät och sjukvård.
För regeringen är det också viktigt att vara tydlig mot omvärlden med att vi arbetar för robusta och regelbaserade ramverk för världshandeln. Regeringens ambition är att skapa stabilitet, långsiktighet och förutsägbarhet i det internationella handelssystemet. En öppen och regelbaserad global handel är en grundförutsättning för att bygga långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt som bidrar till att främja hållbar utveckling i utvecklingsländer.
Stockholm den 30 oktober 2024
Benjamin Dousa (M)
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.