Regeringens position i förhållande till sociala hänsyn i EU:s direktiv om offentlig upphandling
Skriftlig fråga 2012/13:421 av Esbati, Ali (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2013-03-22
- Inlämnad
- 2013-03-22
- Besvarad
- 2013-03-27
- Svar anmält
- 2013-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 mars
Fråga
2012/13:421 Regeringens position i förhållande till sociala hänsyn i EU:s direktiv om offentlig upphandling
av Ali Esbati (V)
till statsrådet Stefan Attefall (KD)
Arbetet med EU:s direktiv om offentlig upphandling pågår för fullt. Det kommer enligt EU:s tidsplan att äga rum en så kallad trialog mellan kommissionen, parlamentet och rådet den 26 mars 2013, om bland annat medlemsstaternas rätt att ställa sociala och arbetslivsrelaterade krav på ekonomiska aktörer som ska vara med i upphandlingsprocesser.
Riksdagen beslutade den 16 juni 2011 att för regeringen som sin mening tillkännage att Sverige ska underteckna ILO-konvention 94, som handlar om skyldighet för offentliga myndigheter att vid upphandling ställa krav på arbetsvillkor i linje med gällande kollektivavtal. Det är viktigt att det finns en tydlig referens till denna konvention i direktivet, detta för att undanröja tvivel om att EU-rätten på denna punkt är förenlig med ILO-konventionen. Explicit hänvisning till ILO-konventionen har, så vitt jag har kunnat förstå, varit uppe i förhandlingsprocessen men fallit bort. Här bör det vara den svenska regeringens position i rådet att sociala hänsyn ska ingå i upphandlingsvillkoren och att ILO-konvention 94 ska nämnas.
Mot bakgrund av den vikt som många viktiga svenska aktörer, inte minst den fackliga rörelsen, tillmäter direktivet om offentlig upphandling är det av yttersta vikt att tydligare känna till regeringens position, om och när situationen har ändrats sedan överläggningen i finansutskottet den 24 januari 2012.
Jag vill därför ställa följande fråga till statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att klargöra regeringens position angående direktivet om offentlig upphandling?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:421 besvarad av Statsrådet Stefan Attefall
den 27 mars
Svar på fråga
2012/13:421 Regeringens position i förhållande till sociala hänsyn i EU:s direktiv om offentlig upphandling
Ali Esbati har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra regeringens position angående direktivet om offentlig upphandling.
Europeiska kommissionen presenterade i december 2011 förslag till nya upphandlingsdirektiv. Förslagen förhandlades i en rådsarbetsgrupp under hela förra året. Vid konkurrenskraftsrådets möte i december 2012 enades vi ministrar om en allmän inriktning gällande alla tre direktivförslagen, det vill säga att som rådets förslag lägga fram det som arbetsgruppens förhandlingsarbete lett fram till. Trilogerna mellan kommissionen, parlamentet och rådet har nyligen inletts. Dessa sköts av det irländska ordförandeskapet och kommer, som det nu ser ut, att pågå fram till sommaren.
Jag vill först framhålla att jag ser mycket positivt på den reform som nu sker av upphandlingsdirektiven. Det finns många stora och viktiga delar i detta paket, som kommer att leda till förbättringar både för upphandlande myndigheter och företag. Det är positivt att förslagen tydliggör utrymmet för att ta miljöhänsyn och ställa sociala krav i syfte att främja hållbar tillväxt och sjyst företagande. Förslagen har också en stor tillväxtfrämjande potential.
När det gäller frågan om sociala hänsyn i upphandlingar har regeringen i förhandlingarna bland annat beaktat riksdagens tillkännagivanden dels om ratifikation av ILO-konvention 94 dels om att lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU, ska ändras så att krav i enlighet med kollektivavtal kan ställas vid offentlig upphandling. Jag vill dock framhålla att frågan om en medlemsstat är behörig att ratificera ILO-konvention 94 faller utanför dessa förhandlingar.
Regeringen har under rådsförhandlingarna begärt ett yttrande från rådets rättstjänst för att klarlägga förhållandet mellan ILO-konvention 94 och EU-rätten i ljuset av de rättsliga problem och svårigheter som finns. Denna begäran fick stöd av flera andra medlemsstater. Rättstjänsten svarade att det är problematiskt att lägga till konventionen som en del av direktiven även om det är ett förståeligt försök för de medlemsstater som ratificerat konventionen att lösa den regelkonflikt som finns.
Efter rättstjänstens svar föreslog ett par medlemsstater som är parter till konventionen att en hänvisning till ILO-konvention 94 skulle tas in i direktiven. Regeringen stödde att allmänna skrivningar med en sådan hänvisning togs in. Det kompromissförslag som sedan presenterades i rådsförhandlingarna var dock begränsande och tog tydlig ställning för EU-rättens företräde framför konventionen. Regeringen agerade därför aktivt och med framgång för att undvika sådana skarpa skrivningar i direktivet, som innebär att frågan aktivt ”döms av” till EU-rättens fördel.
Regeringen har vidare i förhandlingarna verkat för förtydliganden när det gäller möjligheterna att ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal och som innebär att sådana kan ställas som tilldelningskriterier och kontraktsvillkor under förutsättning att de är förenliga med EU-rätten i övrigt.
Jag har både i finansutskottet och i EU-nämnden, i enlighet med vad som framgått ovan, redogjort för regeringens arbete i dessa frågor och hur tillkännagivandena beaktats under de pågående förhandlingarna.
Förhandlingarna med Europaparlamentet har som sagt precis inletts. Det kan konstateras att flera av parlamentets ändringsförslag rör sociala hänsyn. Förslagen är dock inte helt tydliga i alla delar och regeringen har därför i detta inledande skede, tillsammans med andra medlemsstater, efterfrågat förtydliganden och klargöranden av dessa förslag från parlamentets sida. Vi utgår från att vi snart kommer att få de klargörande som behövs för att kunna ta ställning till parlamentets förslag. Jag vill betona att regeringen naturligtvis även i de fortsatta förhandlingarna kommer att beakta riksdagens tillkännagivanden.
Slutligen vill jag nämna att regeringen i september förra året tillsatte en särskild utredare som ska ge förslag på hur de nya direktiven ska genomföras i svensk rätt när dessa har antagits. I detta arbete ska utredaren beakta riksdagens tillkännagivande om ändring i LOU så att arbetsmiljöhänsyn kan tas och krav på villkor enligt svenska kollektivavtal kan ställas vid upphandling.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.