Regeringens jobbpolitik
Skriftlig fråga 2015/16:486 av Sofia Fölster (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-12-11
- Överlämnad
- 2015-12-13
- Anmäld
- 2015-12-14
- Svarsdatum
- 2015-12-28
- Sista svarsdatum
- 2015-12-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Regeringen har avsatt 380 miljoner kronor på så kallade utbildningskontrakt som ska ge unga möjlighet att läsa sig till godkända gymnasiebetyg i kombination med jobb eller praktik. Trots att 380 miljoner har avsatts till detta har endast 147 unga arbetslösa tecknat ett så kallad utbildningskontrakt enligt Ekot i Sveriges Radio. Enligt Arbetsförmedlingen finns det ca 72 000 unga arbetslösa under 24 år. Detta innebär att det är mindre än tre promille av alla unga arbetslösa som deltar i regeringens främsta vallöfte. Regeringen har även tidigare lovat och sedan backat från vallöftet om 32 000 nya traineeplatser. För att finansiera denna fiaskosatsning har regering höjt skatterna, försämrat RUT och ROT, höjt arbetsgivaravgifterna för ungdomar och bedrivit en politik som försämrat för sex av tio hushåll i Sverige.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson:
På vilket sätt anser regeringen och arbetsmarknadsministern att det är effektiv arbetsmarknadspolitik att höja arbetsgivaravgiften för alla unga för att finansiera satsningar som bara kommer ett par promille arbetslösa till del?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:486 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2015/03229/A | ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknadsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:486 av Sofia Fölster (M) Regeringens jobbpolitik
Sofia Fölster har frågat mig på vilket sätt regeringen och jag anser att det är effektiv arbetsmarknadspolitik att höja arbetsgivaravgiften för alla unga för att finansiera satsningar som bara kommer ett par promille arbetslösa till del.
När regeringen tillträdde förra året ärvde vi ett bekymmersamt läge med en arbetslöshet som bitit sig fast på en hög nivå. Trots att den förra regeringen sänkte skatterna för alla företag som hade unga anställda, ökade arbetslösheten bland unga kraftigt. Nedsatta arbetsgivaravgifter för unga var en ineffektiv åtgärd för att minska ungdomsarbetslösheten, vilket också har konstaterats av IFAU, Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och Arbetsförmedlingen.
Nu minskar ungdomsarbetslösheten snabbt. För unga med en fullständig gymnasieutbildning ser framtiden på arbetsmarknaden ljus ut. Men bland unga som saknar en fullständig gymnasieutbildning, som är utrikes födda eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är arbetslösheten fortsatt hög, och kommer fortsatt att vara hög om insatser inte sätts in.
I stället för generella subventioner anser regeringen att resurserna ska riktas till de ungdomar som har behov av stöd och insatser för att få ett jobb och ett varaktigt fotfäste på arbetsmarknaden. Det sker genom bland annat fler utbildningsplatser, traineejobb, utbildningskontrakt, men också med hjälp av andra verktyg som Arbetsförmedlingen har sedan tidigare.
I december 2014 beslutade regeringen att inrätta Delegationen för unga till arbete, Dua, vars uppgift bl.a. är att främja samverkan mellan Arbetsförmedlingen och landets kommuner i arbetet mot ungdomsarbetslösheten. Just nu pågår arbetet för fullt i landets kommuner med att skriva överenskommelser med lokala arbetsförmedlingskontor. Som en del av detta arbete har kommunerna och Arbetsförmedlingen genomfört en kartläggning av alla ungdomar i respektive kommun i åldern 16-24 år som varken arbetar eller studerar. Dessutom inventeras redan pågående insatser och nya insatser för målgruppen planeras. En överenskommelse mellan kommun och lokalt arbetsförmedlingskontor är en förutsättning för att utbildningskontrakt och traineejobb ska komma på plats. Därför är det glädjande att i stort sett samtliga kommuner i landet har valt att teckna en överenskommelse med lokalt arbetsförmedlingskontor. Utbildningskontrakten kommer att vara ett av flera viktiga verktyg att tillgå när dessa överenskommelser börjar tillämpas.
Sedan den 1 januari 2015 har kommunerna ett tydligare ansvar för att följa upp vad de ungdomar gör, som inte fyllt 20 år och som inte går i gymnasieskolan och inte har fullföljt en gymnasieutbildning. Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, som är ett förtydligande av det tidigare informationsansvaret för ungdomar, innebär att kommuner har en skyldighet att hålla sig informerade om och erbjuda individuella åtgärder för dessa unga. Därtill beslutade regeringen den 19 november 2015 om en strategi för unga som varken arbetar eller studerar. I strategin presenteras åtgärder för ökad kunskap om gruppen unga som varken arbetar eller studerar, åtgärder för ökad samverkan och insatser riktade direkt till målgruppen, som exempelvis satsningar på en väg in-verksamheter och uppsökande arbete. Som en viktig åtgärd och för att hålla samman arbetet med strategin har regeringen utsett en nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (dir. 2015:70). Samordnaren ska planera och utföra sitt arbete i nära samarbete med Dua.
Det finns inte en generell lösning som eliminerar ungdomsarbetslösheten. För att kunna möta ungdomar där de befinner sig och stärka deras möjlighet till jobb måste arbetsförmedlingen kunna erbjuda unga arbetslösa individanpassade insatser.
Stockholm den 22 december 2015
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.