regeringens friår 2006
Skriftlig fråga 2004/05:574 av Hamilton, Carl B (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-12-10
- Inlämnad
- 2004-12-10
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2004-12-22
- Svar anmält
- 2005-01-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Fråga 2004/05:574
av Carl B Hamilton (fp) till statsrådet Hans Karlsson om regeringens friår 2006I en interpellationsdebatt med mig den 29 november i år medgav arbetslivsministern att den offentliga kostnaden för friåret inte skulle bli 1,55 miljarder kronor, som sägs i budgeten för 2005, utan "säkert" 4 miljarder kronor. Denna medgivna underskattning av kostnaden för det offentliga med nästan 2 ½ miljarder kan sättas i relation till den tiondel så stora budgetmarginal som regeringen enligt det egna budgetförslaget har att röra sig med, nämligen 220 miljoner kronor.
Men av budgeten framgår inte om friåret ska avse 2005, eller om det kommer att utsträckas till 2006. Oklarheten om 2006 förstärks av statsministerns yttrande i kammaren den 2 december @ om att friår endast är möjligt att motivera i lägen när det finns "lediga resurser på arbetsmarknaden. @ @ @ I ett läge där vi skulle ha en brist på arbetskraft är det . svårare att se de samhällsekonomiska fördelarna. @ @ @ Om vi snart har full sysselsättning går det inte" @ i kombination med statsministerns förutsägelse i Malmö nyligen om nya lysande tider: "Vi har goda förutsättningar att nå målet 4 % [arbetslöshet] till valrörelsen 2006." (Dagens Industri den 7 december, s. 8). Mot bakgrund av oklarheten beträffande friåret 2006 vill jag fråga statsrådet Karlsson:
Har statsrådet i budgetförslaget räknat in kostnader för friår även 2006 och hur stora är dessa kostnader i så fall?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:574 besvarad av Hans Karlsson
Svar på frågorna 2004/05:549 om full sysselsättning och 574 om regeringens friår 2006
Statsrådet Hans Karlsson
Carl B Hamilton har ställt två frågor gällande friår, en till statsministern och en till mig. Den första frågan är vid vilken mer precis sysselsättningsnivå och sysselsättningsförändring statsministern bedömer att kostnaderna för 12 000 friårsplatser à 330 000 kr per plats kommer att överstiga de samhällsekonomiska intäkterna. Den andra frågan som Carl B Hamilton ställer är om jag i budgetförslaget räknat in kostnader för friåret även 2006 och hur stora kostnader dessa kostnader i så fall är. Arbetsfördelningen inom regeringen är sådan att jag ska besvara frågorna och det gör jag i ett gemensamt frågesvar.
I det läge vi befinner oss i dag har vi lediga resurser i ekonomin i form av arbetslösa och personer i arbetsmarknadspolitiska program som vill komma in på arbetsmarknaden. Det är i relation till denna verklighet vi måste se friåret.
De kostnader Carl B Hamilton redovisade i vår interpellationsdebatt den 29 november i år och nu i den aktuella frågan baseras på att friåret medför indirekta undanträngningseffekter via lönebildning. Dessa effekter skulle enligt Carl B Hamilton leda till att antalet sysselsatta minskar med nästan lika många kvinnor och män som antalet i arbetskraften minskar med till följd av friåret. Beräkningen bygger på antagandet att arbetslösheten befinner sig i jämvikt. I detta fall säger teorin att varje minskning av arbetskraften minskar antalet sysselsatta med lika mycket eftersom det inte finns några arbetslösa "att ta av" utan att det blir inflation som i sin tur minskar sysselsättningen.
Jag menar att dessa indirekta effekter via lönebildningen sannolikt inte uppstår i dagens situation med många arbetslösa, därmed inte heller denna undanträngning av sysselsättning som Carl B Hamilton räknar med.
Jag tror vidare inte att teorin om jämviktarbetslöshet är så applicerbar på verkligheten att man i något konjunkturläge kan räkna med att 12 000 friårsplatser tränger undan lika många arbetstillfällen.
Jag instämmer däremot med statsministerns yttrande i kammaren den 2 december i år. I en situation där arbetskraftsbrist råder finns en risk för att friåret medför negativa effekter som motverkar de positiva effekterna, men jag bedömer inte att de 12 000 friårsplatserna i något konjunkturläge kommer att ge effekter som är så stora som Carl B Hamilton hävdar.
Vad gäller den andra frågan som Carl B Hamilton ställer om friår 2006, vill jag påpeka att regeringen prioriterar uppgiften att återställa en låg arbetslöshet, i ett första steg tillbaka mot 4 %. Även om vi når 4 % arbetslöshet 2006 tror jag inte att vi behöver befara påtagliga negativa effekter av friåret på sysselsättningen.
Samtidigt vill jag understryka att vid 4 % öppen arbetslöshet ska arbetslösheten långsiktigt pressas ned ytterligare. Detta kan enligt min mening göras utan att de effekter som Carl B Hamilton påstår redan finns kommer att uppstå. Någon anledning att avveckla friåret av de skäl som Carl B Hamilton framför finns således inte.
Det är lätt att överdriva eventuellt negativa effekter av friåret och underskatta de positiva. De antaganden om kostnader som låg till grund för vår interpellationsdebatt är mot bakgrund av ovanstående resonemang inte realistiska.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.