Regeringens framtida kulturpolitik
Skriftlig fråga 2024/25:495 av Louise Thunström (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-11-22
- Överlämnad
- 2024-11-25
- Anmäld
- 2024-11-26
- Svarsdatum
- 2024-12-04
- Besvarad
- 2024-12-04
- Sista svarsdatum
- 2024-12-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Regeringens budgetproposition för 2025 innebär att kulturens andel av den totala statsbudgeten är 0,65 procent, vilket är den lägsta nivån på 20 år. Denna utveckling riskerar att få allvarliga konsekvenser, särskilt för kulturens tillgänglighet i mindre kommuner och på landsbygden, där det redan i dag är utmanande att upprätthålla ett brett kulturutbud. Om det inte görs tillräckliga investeringar hotas viktiga delar av Sveriges kulturella ekosystem, såsom lokala scener, fria kulturskapare och det regionala kulturutbudet, som spelar en central roll för att skapa jämlik tillgång till kultur.
I en intervju i SVT med Farah Abadi fick kulturminister Parisa Liljestrand frågan vad hon skulle göra om hon hade obegränsat med ekonomiska resurser för att utveckla kulturpolitiken. Svaret kulturministern gav var att hon då skulle sänka skatten. Detta uttalande väcker frågor om regeringens långsiktiga prioriteringar för kulturen och vilken roll regeringen ser att offentlig finansiering ska spela i att säkerställa en tillgänglig, levande och inkluderande kultur för alla invånare i hela landet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kulturminister Parisa Liljestrand:
Är den minskade andelen av statsbudgeten för kultur en medveten strategi för regeringens kulturpolitik?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:495 besvarad av Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2024/25:495 Regeringens framtida kulturpolitik
till Kulturminister Parisa Liljestrand (M)
Svar på fråga 2024/25:495 av Louise Thunström (S) Regeringens framtida kulturpolitik
Louise Thunström har frågat mig om den minskade andelen av statsbudgeten för kultur är en medveten strategi för regeringens kulturpolitik.
Jag vill poängtera att kulturbudgetens andel av det totala budgetutrymmet är ett mycket inadekvat mått på regeringens ambitioner för kulturområdet. Regeringen genomför nu historiskt stora satsningar på både försvar och rättsväsende, vilket har medfört en betydande ökning av det totala budgetutrymmet. Som en följd har lejonparten av de övriga utgiftsområdenas andel av budgeten minskat, däribland kulturområdet.
Det innebär däremot inte att regeringen med denna budget skulle minska sina satsningar på kulturen. Tvärtom tillför regeringen under nästa år totalt 232 miljoner kronor till kulturområdet, vilket motsvarar en ökning av kulturbudgeten med 2,6 procent.
Som mått är kulturbudgetens andel av den totala statsbudgeten behäftat med flera brister, eftersom det inte tar någon hänsyn till andra åtgärder som regeringen vidtagit som gynnar kulturverksamheter och kulturskapare.
Ett sådant exempel är att helt vanliga hushåll, som utgör den största privata finansiären av kultursektorn, med regeringens politik fått sänkt skatt och därmed mer pengar kvar i plånboken. Det möjliggör för fler att kunna unna sig exempelvis ett teaterbesök, en konsert eller att gå på museum.
Inte heller tar måttet hänsyn till regeringens framgångsrika inflationsbekämpning, som under nästa år beräknas minska kommunsektorns samlade pensionskostnader med upp emot 50 miljarder kronor enligt Sveriges Kommuner och Regioner. Detta ökar sammantaget möjligheterna för både regioner och kommuner att prioritera andra delar i sina respektive budgetar, där en del kan vara kulturen.
Stockholm den 4 december 2024
Parisa Liljestrand
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

