Regeringens arbetsmarknadspolitik och hanteringen av matchningsproblem

Skriftlig fråga 2024/25:77 av Serkan Köse (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-09-26
Överlämnad
2024-09-27
Anmäld
2024-10-01
Svarsdatum
2024-10-09
Besvarad
2024-10-09
Sista svarsdatum
2024-10-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)

 

Finanspolitiska rådet har i sin senaste rapport framfört kritik mot regeringens arbetsmarknadspolitik, särskilt när det gäller satsningar på jobbskatteavdrag och det aviserade bidragstaket. Rådet menar att dessa åtgärder har liten effekt på sysselsättningen och att det i stället är matchningsproblemen bland arbetslösa som behöver åtgärdas. Rådet har särskilt pekat på behovet av riktade yrkesutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov och stärka dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson:

 

Hur avser ministern att möta den kritik som Finanspolitiska rådet har riktat mot regeringens arbetsmarknadspolitik, och vilka konkreta åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:77 besvarad av Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)

Svar på fråga 2024/25:77 Regeringens arbetsmarknadspolitik och hanteringen av matchningsproblem

till Arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)

 

Svar på fråga 2024/25:77 av Serkan Köse (S)

Regeringens arbetsmarknadspolitik och hanteringen av

matchningsproblem

Serkan Köse har frågat mig om hur jag avser att möta den kritik som Finanspolitiska rådet har riktat mot regeringens arbetsmarknadspolitik, och vilka konkreta åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Serkan Köse refererar i sin fråga till att Finanspolitiska rådet i sin senaste rapport har framfört kritik mot regeringens arbetsmarknadspolitik, särskilt när det gäller satsningar på jobbskatteavdrag och det aviserade bidragstaket. Vidare refererar han till att rådet särskilt pekat på behovet av riktade yrkesutbildningar för att möta arbetsmarknadens behov och stärka dem som står längst ifrån arbetsmarknaden.

Regeringens utgångspunkt är att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete, och även Finanspolitiska rådets analys visar att de ekonomiska incitamenten till arbete kan vara svaga för vissa hushåll. Ekonomiska incitament är emellertid även betydelsefulla för att arbetstagare ska öka sin produktivitet och stärka sin ställning på arbetsmarknaden genom exempelvis utbildning eller omlokalisering, något som Finanspolitiska rådet utelämnar i sin analys.

Regeringen inväntar analys och resultat från utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) som ska lämna sitt betänkande senast den 1 december 2024 innan den tar ställning till bidragstaket.

Regeringen delar Finanspolitiska rådets bedömning att det är önskvärt att arbetsmarknadsutbildningen ökar i omfattning, vilket det även finns anslagsmedel för.

Regeringen instämmer även i att det är angeläget att det finns väl fungerande förmedlingsinsatser till de som står långt från arbetsmarknaden. I budgetpropositionen för 2025 föreslås en förstärkning av Arbetsförmedlingens eget stöd till arbetssökande med stora stödbehov med 79 miljoner kronor. För 2026 beräknar regeringen ett tillskott med 158 miljoner kronor och med 238 miljoner kronor från och med 2027.

Den enskilt viktigaste insatsen för att långsiktigt etablera sig på arbetsmarknaden är utbildning. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 ett tillskott på 900 miljoner kronor, inklusive studiemedel, för cirka 11 000 utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning i komvux. Dessutom dubbleras bidraget till handledare i lärlingsvux.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 ett nytt jobbskatteavdrag för vanligt folk. Det ska alltid löna sig att arbeta och många hushåll har pressats hårt av höga kostnader.

Den viktigaste åtgärden för att pressa tillbaka arbetslösheten har varit att prioritera bekämpningen av inflationen genom en återhållsam finanspolitik. Nu är kampen mot inflationen vunnen och det är tid för att investera.

Alla som kan arbeta ska göra det. Höga krav ska ställas på den som söker jobb kombinerat med att arbetslösa erbjuds rätt stöd och insatser. Den som står utan arbete måste också vara beredd att läsa in en utbildning, omskola sig eller söka jobb i en annan kommun.

 

Stockholm den 9 oktober 2024

Mats Persson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.