Regeringens ansvar för förbättrad smittspårning

Skriftlig fråga 2020/21:690 av Camilla Waltersson Grönvall (M)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

Covid-19-pandemin har tagit förnyad fart och smittspridningen ökar snabbt. Trycket på hälso- och sjukvården accelererar och nu ökar dödstalen snabbt igen. I detta allvarliga läge är det viktigt att svenska folket förstår och kan följa regeringens samlade nationella strategi så att smittspridningen kan hejdas. Det är därmed centralt att regeringen säkerställer vilken nationell samlad strategi man arbetar efter och vilket ansvar regeringen egentligen anser sig behöva ta. Detta är tyvärr ännu oklart.

Av en intervju med Tidningarnas Telegrambyrå (TT) publicerad den 18 november framgår det att socialminister Lena Hallengren anser att den lag om tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen som regeringen lade fram och fick igenom i riksdagen inte blev så användbar. Återigen när man synar socialministerns motivering så kokar det ned till att det alltid är någon annans ansvar och fel än regeringens. Socialministern anser att riksdagen begränsade regeringens mandat för mycket. ”Vi ville ha mandat från riksdagen att kunna fatta beslut snabbt. Vi fick inte det mandatet av riksdagen.” Av intervjun framgår vidare att regeringen trots att smittspridningen nu ökar snabbt inte planerar att gå till riksdagen i syfte att begära att den tillfälliga lagen åter väcks till liv. ”Jag tycker att riksdagen sagt till oss att de inte vill att vi ska ha så stort mandat.” Det är uppenbart att socialministern vill frånsäga sig det övergripande nationella ansvaret för smittskyddet i Sverige som i grunden åvilar regeringen. Att regeringen inte fick detta mandat är felaktigt, och det borde även socialministern veta och förstå.

Min fråga handlar om den del av smittskyddsbekämpningen som rör smittspårning. I Finland arbetar man med en smittspårningsapplikation som kallas Coronablinkern. Denna applikation har i Finland medverkat till att kunna bryta smittkedjor och underlättat smittspårningen. Nu är det endast Sverige, Bulgarien, Luxemburg och Rumänien som inte arbetar med smittspårningsapplikationer som en av flera metoder för att bekämpa smittspridningen av det virus som orsakar covid-19.

Moderaterna driver frågan om att det behövs en handlingsplan som binder samman hur alla myndigheter, aktörer och invånare ska agera avseende testning, smittspårning och isolering. För att bryta smittkedjor måste Sverige ha en mycket mer systematisk smittspårning. Det behövs nu en mycket tydligare manual för exakt hur smittspårningen ska gå till, och särskild smittspårningspersonal måste utbildas och anlitas.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

Varför har ministern inte följt de internationella rekommendationer som finns avseende att använda smittspårningsapplikationer i arbetet med att hejda smittspridningen av det virus som orsakar covid-19?