Regelfusk
Skriftlig fråga 2021/22:145 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-10-13
- Överlämnad
- 2021-10-14
- Anmäld
- 2021-10-19
- Svarsdatum
- 2021-10-20
- Besvarad
- 2021-10-20
- Sista svarsdatum
- 2021-10-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Fusk i skolan är strängt förbjudet. Om det sker vid en högre instans kan fusk vid prov exempelvis leda till att man helt stängs av från utbildningen. Det är inte så konstigt; betygen ska som bekant visa hur man kunskapsmässigt ligger till i ett visst ämne, och exempelvis en yrkesexamen ska vara ett bevis för att man är lämpad att utföra ett visst yrke då man har de kvalifikationer som krävs.
Mot bakgrund av detta var det därför tämligen bisarrt att se hur regeringen ertappades med ett omfattande fusk i samband med den senaste Pisastudien, genom att exkludera en stor mängd lågpresterande utrikes födda elever. Regelbrottet var som bekant ett svek mot såväl skolväsendet och enskilda elever som det internationella samfundet. Riksrevisionen, som gjort en kritisk Pisagranskning där man konstaterat de uppenbara regelbrotten, kritiserade regeringen för att inte ha gjort några seriösa ansträngningar att undersöka felen.
Utbildningsminister Anna Ekström sa då att man, till följd av fusket, skulle få luta sig mer mot andra internationella skolstudier för att utvärdera kunskapsläget. Nu har det dock framkommit att fusket inte stannat vid Pisa. Det finns allvarliga brister där man uteslutit utrikes födda även i Pirls, som är den enda studien utöver Pisa som mäter läsförståelse, enligt en granskning av tidningen Expressen. Pirls råkar dessutom vara en av de två undersökningar som utbildningsministern menade att man skulle luta sig mer mot.
Det som framkommit tyder alltmer på att man systematiskt gömmer undan brister i de här studierna. På så sätt kan man låtsas som om utvecklingen är avsevärt mycket bättre än vad den de facto är. Förtroendet för såväl regeringen som helhet som utbildningsministern är allvarligt skadat.
Utbildningsminister Anna Ekström önskas mot bakgrund av detta svara på följande:
Hur ser ministern på de uppgifter som framkommit, och vilka åtgärder avser ministern att vidta för att dels säkerställa att regelfusk vid dessa mätningar inte sker igen och dels öka vetskapen om utrikes födda elevers kunskapsläge?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:145 besvarad av Utbildningsminister Anna Ekström (S)
Svar på fråga 2021/22:145 av Markus Wiechel (SD) Regelfusk och fråga 2021/22:164 av Björn Söder (SD) Brister i skolundersökningar
Markus Wiechel har frågat mig hur jag ser på de uppgifter som framkommit, och vilka åtgärder jag avser att vidta för att dels säkerställa att regelfusk vid dessa mätningar inte sker igen och dels öka vetskapen om utrikes födda elevers kunskapsläge. Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder, till exempel framgent låta en oberoende part utföra undersökningarna, för att komma till rätta med problemet, och om inte, varför.
Internationella mätningar är ett relevant och viktigt instrument för att mäta elevers kunskaper över tid. Vi behöver ha bra underlag om elevers kunskaper för att kunna fatta rätta beslut. För regeringen är det därför av yttersta vikt att de kunskaper som vi får från de internationella mätningarna är korrekta. Det är viktigt att poängtera att dessa mätningar inte säger allt om den svenska skolan. Vi behöver lägga internationella mätningar och nationell statistik bredvid varandra och följa utvecklingen över tid för att kunna se trender i våra elevers kunskapsutveckling.
Sveriges deltagande i internationella kunskapsmätningar regleras i instruktionen för Statens skolverk. Av instruktionen följer att Skolverket får företräda staten och att myndigheten ansvarar för deltagandet i internationella mätningar. I ansvaret ingår att se till att de internationella mätningarna genomförs i enlighet med gällande regelverk och riktlinjer.
Skolverket bedömer att resultaten i PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är tillförlitliga. I PIRLS 2016 och TIMSS 2019 är exkluderingsgraden betydligt lägre än i PISA 2018. I den granskning som tidningen Expressen utfört, och som både Markus Wiechel och Björn Söder hänvisar till, framhålls också att de utrikes födda elever som inte deltog i PIRLS 2016, sannolikt inte haft någon avgörande betydelse för Sveriges genomsnittliga resultat. De internationella mätningarna visar att den negativa trenden är bruten och att de förbättringar av svenska elevers kunskaper som skett de senaste åren håller i sig.
När det gäller frågan om utrikes födda elevers kunskapsläge tar exempelvis Skolverket återkommande fram rapporter som beskriver läget i svensk skola. I rapporterna redovisar myndigheten bland annat angelägna utvecklingsområden och trender i officiell statistik. Det finns ett samband mellan utrikes födda elevers resultatutveckling och t.ex. vistelsetid i Sverige, ursprungsland och socioekonomisk bakgrund. Deras betyg och behörighet är därför viktiga faktorer att följa eftersom de är betydelsefulla för bland annat vidare studier och arbetsmarknadsetablering.
Skolverket fick den 6 maj 2021 i uppdrag att förstärka myndighetens insatser för att säkerställa ett högt deltagande i enlighet med gällande riktlinjer i den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 november 2021. Regeringen kommer noga att överväga behovet av åtgärder utifrån redovisningen.
Stockholm den 20 oktober 2021
Anna Ekström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.