Reformering av omvårdnadsprogrammet
Skriftlig fråga 2005/06:784 av Davidson, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-13
- Anmäld
- 2006-01-17
- Besvarad
- 2006-01-27
- Svar anmält
- 2006-01-31
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 januari
Fråga 2005/06:784 av Inger Davidson (kd) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Reformering av omvårdnadsprogrammet
Det finns i dag en brist på vårdutbildad personal inom vårdsektorn. Enligt Skolverket beräknas behovet av anställda inom vård och omsorg dessutom öka med 35 % under perioden 2000@2015. Resultatet av beräkningarna visar att det då kommer att saknas 20 000 omvårdnadsutbildade. För att kunna motsvara denna långsiktiga efterfrågan behöver dagens utbildningskapacitet fördubblas.
Från att det tidigare varit välmotiverade och högpresterande elever som i konkurrens kommit in på omvårdnadsprogrammet, OP, ser Skolverket nu en annan bild. En enkät till utbildningsanordnarna visar att utbildningens syften behöver vidgas för att locka fler. En nationellt studieförberedande inriktning krävs, samtidigt som vikten av att bibehålla en tydlig yrkesförberedande inriktning med hög kvalitet betonas. Inte minst viktigt är det att kunna specialisera sig inom till exempel demenssjukdomar, psykiatri eller palliativ vård redan då man går omvårdnadsprogrammet, eftersom det är inom denna sektor som bristen kan komma att bli särskilt stor.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vad avser ministern att göra för att säkerställa att en reformering av omvårdnadsprogrammet med denna inriktning genomförs?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:784 besvarad av Ibrahim Baylan
den 27 januari
Svar på fråga 2005/06:784 om reformering av omvårdnadsprogrammet
Statsrådet Ibrahim Baylan
Inger Davidson har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att en reformering av omvårdnadsprogrammet görs för att möta behovet av omvårdnadsutbildade.
En reformering av samtliga nationella program i gymnasieskolan görs just nu i syfte att förbättra deras kvalitet och att anpassa dem till förändrade behov på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Vissa förändringar av omvårdnadsprogrammet är viktiga att göra, inte minst mot bakgrund av det minskade elevunderlaget och det ökade behovet av vårdutbildad arbetskraft.
Statens skolverk har regeringens uppdrag att göra en översyn av gällande kursplaner med anledning av de kommande förändringarna i gymnasieskolan. Uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2006. Skolverket redovisade den 3 oktober 2005 sina förslag till programmål, gemensamma ämnen för programmen samt förslag till förändringar av de nationella inriktningarna. Förslaget bereds nu i departementet.
Skolverkets förslag till utveckling av omvårdnadsprogrammet tar fasta på behovet av arbetskraft och syftar till att utveckla såväl de yrkesförberedande inslagen som möjligheterna till fortsatta studier inom högre utbildning. Sveriges Kommuner och Landsting och Svenska Kommunalarbetareförbundet har inbjudits att yttra sig om omvårdnadsprogrammets innehåll och utformning. Av deras utlåtande framgår att de i huvudsak stöder Skolverkets förslag. Bland annat ger båda organisationerna sitt stöd för Skolverkets förslag att behålla programmet fritt från inriktningar. Det relativt omfattande gemensamma blocket om 800 gymnasiepoäng ger identitet åt programmet och de valbara kurserna medger ytterligare profilering och specialisering. Inom det valbara utrymmet kan bland annat kurser i psykiatri och geriatrik finnas, så som de gör på dagens omvårdnadsprogram. Skolhuvudmännen får därmed möjlighet att själva anpassa utformningen av programmet utifrån lokala eller regionala behov och överväganden.
Den minskande populariteten hos omvårdnadsprogrammet har många orsaker. Utvecklingen kan till viss del förklaras med samhällsförändringar och ändrade attityder bland unga. Detta till trots finns exempel på kommuner som lyckas vända trenden och Skolverket kommer att sprida information om lyckade satsningar som andra kan inspireras av. Bland annat kan konstateras att programmet, för att vara attraktivt, bör ge möjligheter såväl till direkt arbete inom vårdyrken som till fortsatt högre utbildning till sjuksköterska och andra yrken.
Den av regeringen tillsatta Yrkesutbildningsdelegationen (dir. 2004:72) har beviljat bidrag till ett regionalt yrkesutbildningscenter för vård och omsorg i Östergötland. Centret kommer bland annat att arbeta med att utveckla nya former för lärande med fokus på arbetsplatsförlagt lärande, utveckla utbildningsutbudet i nära samverkan med privata och offentliga verksamheter inom vård och omsorg samt göra utbildningarna och framtida yrkesval attraktiva både för män och kvinnor. Inrättandet av det regionala centret är ett led i delegationens arbete med att stimulera lokal och regional utveckling, varifrån exempel sedan kan hämtas och lärdomar dras av andra skolhuvudmän och utbildningsanordnare i deras utvecklingsarbete.
Även med en positiv utveckling av omvårdnadsprogrammet kommer det att behövas insatser utöver gymnasieskolans utbildning för att möta det framtida behovet av arbetskraft inom vård och omsorg. Det är bland annat av avgörande vikt att möjlighet finns till vårdutbildning för vuxna samt att redan anställda i vården får tillgång till utbildning och kompetensutveckling. Ett antal satsningar görs just nu för att utöka även dessa möjligheter.
På uppdrag av Socialdepartementet har tio myndigheter utarbetat en handlingsplan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg, Investera nu! Förslagen i rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Samtidigt pågår under 2005@2007 en av regeringen initierad satsning @ Kompetensstegen @ för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Vidare görs från och med januari i år, som en del i regeringens åtgärdspaket mot arbetslösheten, en tvåårig satsning för att höja den grundläggande kompetensen för främst omvårdnadspersonal genom utbildningsvikariat. Genom denna satsning blir det möjligt för minst 5 000 anställda att genomgå en grundläggande eller specialiserad utbildning för sitt yrke samtidigt som 10 000 arbetslösa personer ges anställning som vikarier.
Min bedömning är att de föreslagna förändringarna inom omvårdnadsprogrammet, tillsammans med goda utbildningsmöjligheter för vuxna inom vårdområdet och satsningar på kompetensutveckling för redan anställd personal, sammantaget ska bidra till att möta vårdens framtida behov av utbildad arbetskraft.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.