Reformering av FN:s råd för mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 2015/16:189 av Birgitta Ohlsson (FP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-10-27
- Överlämnad
- 2015-10-27
- Anmäld
- 2015-11-03
- Svarsdatum
- 2015-11-04
- Sista svarsdatum
- 2015-11-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
En av de mest prioriterade frågorna i svensk utrikespolitik är främjandet av demokrati och respekten för mänskliga rättigheter. I det arbetet är FN en mycket viktig arena.
Inom ramen för FN:s MR-arbete är rådet för mänskliga rättigheter tongivande. Rådets uppgift är att bland annat främja universell respekt för mänskliga rättigheter, behandla situationer där kränkning skett och rekommendera åtgärder. För att komma in krävs stöd från halva generalförsamlingen, och i den resolution som ligger till grund för rådet föreskrivs att god respekt för de mänskliga rättigheterna ska vara avgörande när medlemmar väljs. Men som en följd av att diktaturer som vill skyla sina egna förbrytelser röstar in länder som delar deras intressen finns det inget samband mellan medlemskap och respekt för mänskliga rättigheter. Saudiarabien, Kongo, Kuba, Ryssland, Venezuela och Förenade Arabemiraten är alla medlemmar.
När rådet bildades var tanken även att länder som själva bryter mot mänskliga rättigheter skulle kunna uteslutas och under en tid stängas av från medlemskap. Men möjligheten har bara utnyttjats en enda gång i fallet Libyen. Det är beklagligt att inte FN följer de regler man kommit överens om ska gälla för arbetet för mänskliga rättigheter. Regelbrotten utmanar legitimiteten för FN som organisation. Men det är även mycket problematiskt att rådet används för att legitimera de övergrepp som medlemmarna utför varje dag.
När rådet år 2006 övertog den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheters arbetsuppgifter fanns förhoppningar om att det bättre skulle kunna tackla de politiska motsättningar som stått i vägen för viktigt MR-arbete. Så har det alltså inte blivit.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur avser utrikesministern att arbeta för att reformera FN:s MR-råd?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:189 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:189 av Birgitta Ohlsson (FP) Reformering av FN:s råd för mänskliga rättigheter
Birgitta Ohlsson har frågat mig hur jag avser att verka för att reformera FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Sverige är ett av de mest aktiva länderna i arbetet med att öka respekten för de mänskliga rättigheterna och sätter värde på rådet som det främsta forumet för global diskussion om dessa rättigheter. Sverige använder FN:s råd för mänskliga rättigheter för att tillsammans med alla goda krafter fortsätta uppmärksamma och motverka kränkningar av mänskliga rättigheter.
Rådet har fattat många viktiga beslut, såsom att tillsätta undersöknings-kommissioner för Syrien och Nordkorea. Det har även tillsatt ett stort antal specialrapportörer, bl.a. för situationerna i Iran, Vitryssland, Myanmar m.fl. Viktiga resolutioner har antagits om t.ex. civila samhällets utrymme samt vad gäller frågor om sexuell läggning och könsidentitet.
Rådets kanske främsta verktyg för främjandet av de mänskliga rättig-heterna är dess universella granskningsmekanism. Inom ramen för denna granskas regelbundet samtliga FN:s medlemsstater av varandra. Sverige deltar aktivt och belyser regelbundet situationen för de mest utsatta grupperna i de länder som granskas. Det finns många goda exempel på länder som tagit till sig av den kritik som framförts och vidtagit åtgärder för att förbättra situationen i landet, inklusive Sverige.
Precis som i andra FN-fora påverkas arbetet i rådet av staters ibland diametralt olika uppfattningar. Det leder till att man inte alltid når så långt som Sverige önskar i att kasta ljus på och fördöma kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Sverige och EU arbetar dock aktivt, systematiskt och långsiktigt tillsammans med likasinnade länder för att belysa de allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som sker i olika stater samt för att motverka försök att urholka, försvaga och relativisera de mänskliga rättigheterna och deras universalitet.
I sammanhanget bör även FN:s högkommissariat för mänskliga rättig-heter (OHCHR) nämnas. OHCHR spelar en viktig roll som en oberoende och drivande kraft i arbetet att värna och främja de mänskliga rättigheterna. OHCHR agerar som sekretariat åt rådet, samt bidrar med expertkunskaper som granskar, dokumenterar och rapporterar om kränkningar av mänskliga rättigheter. Sverige är en av de största givarna till OHCHR och verkar därigenom för att upprätthålla dess goda arbete och oberoende ställning.
Inom rådet pågår även ansträngningar med att förbättra arbetsformerna. Sverige verkar t.ex. för att resolutioner som inte tillför något mervärde i termer av mänskliga rättigheter läggs fram mer sällan eller när behand-lingen av ämnet har avslutats. Sverige står upp för civilsamhällets organi-sationers rätt att delta i MR-rådets arbete, bland annat genom att för-svara deras rätt att tala i plenum.
Sverige verkar även tillsammans med andra för att öka koherensen mellan det arbete för mänskliga rättigheter som bedrivs i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève och i FN:s tredje utskott i New York. På så sätt kan samstämmigheten öka, motsättningarna minska, samt hushållningen med FN:s resurser förbättras.
Stockholm den 4 november 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.