Reformering av den svenska psykiatrivården
Skriftlig fråga 2008/09:1038 av Örnfjäder, Krister (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2009-06-17
- Inlämnad
- 2009-06-17
- Besvarad
- 2009-06-24
- Svar anmält
- 2009-08-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:1038 Reformering av den svenska psykiatrivården
av Krister Örnfjäder (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Anders Milton fick 2003 regeringens uppdrag att som nationell psykiatrisamordnare lämna förslag till förbättringar och förändringar av den svenska psykiatrivården. Milton överlämnade 2006 ett slutbetänkande till regeringen som därefter skickades ut på remiss till berörda instanser.
Jag vill därför fråga socialministern vilka åtgärder som han har vidtagit med anledning av Anders Miltons slutbetänkande Ambition och ansvar (SOU 2006:100)?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:1038 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2008/09:1038 Reformering av den svenska psykiatrivården
Socialminister Göran Hägglund
Krister Örnfjäder har frågat mig vilka åtgärder som jag har vidtagit med anledning av det slutbetänkande, Ambition och ansvar (SOU 2006:100), som den nationella psykiatrisamordnaren Anders Milton lämnade till regeringen 2006.
Låt mig först nämna att det i slutbetänkandet från Nationell psykiatrisamordning fanns drygt 100 bedömningar och förslag. Efter att slutbetänkandet remissbehandlades kom 140 instanser in med synpunkter på förslagen. Utredningens analyser och förslag utgör det huvudsakliga underlaget för regeringens samlade psykiatrisatsning.
Jag vill också nämna att den samlade psykiatrisatsningen, som pågår 2007–2011, och regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning finns beskriven i skrivelsen (2008/09:185) En politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, som lämnades till riksdagen i slutet av april.
Regeringens politik för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning sammanfattas i tre huvudområden: vården, vardagen och valfriheten.
- Vården: Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom ska ha tillgång till en kunskapsbaserad och god vård, samt rehabilitering när och där de behöver den.
- Vardagen: Utbudet av arbete, sysselsättning, boendeformer och hjälpmedel ska vara varierat och anpassat för att möta de behov som personer med psykisk funktionsnedsättning har.
- Valfriheten: Personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ska i ökad utsträckning ges möjlighet att välja och ha inflytande över vem som ska utföra vård-, rehabiliterings- och stödinsatser liksom utformningen av dessa insatser.
Med utgångspunkt i de medel som avsatts och aviserats har regeringen utifrån de tre huvudområdena lyft fram fyra delområden som särskilt prioriterade för satsningar under perioden 2009–2011, det gäller:
- Insatser riktade till barn och ungdomar.
- Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning.
- Satsningar på kompetens och evidens.
- Stöd för långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete.
Psykiatrin är ett av regeringens mest prioriterade områden för att stärka välfärden. Målsättningen med regeringens samlade psykiatrisatsning är att genom strategiska och långsiktiga satsningar nå hållbara förbättringar inom detta område. Det har också visat sig i de belopp som hittills satsats och som kommer att satsas på psykiatriområdet.
Under 2007 och 2008 har regeringen satsat ca 1 miljard kronor i särskilda insatser inom psykiatriområdet. I budgetpropositionen för 2009 har regeringen avsatt ca 900 miljoner kronor för 2009. Därtill har regeringen aviserat att den under perioden 2010–2011 avser att föreslå riksdagen att besluta om ytterligare ca 1 800 miljoner kronor för åtgärder som ska kunna åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Förutom de ekonomiska satsningarna består även regeringens samlade psykiatrisatsning av ett antal regeländringar.
Regeringen vidtar en rad åtgärder inom statens ansvarsområden, som att föreslå ny lagstiftning och genom satsningar gällande exempelvis högskoleutbildning och forskning. Regeringen ger också stöd och uppdrag till statliga myndigheter och institutioner som handlar om riktlinjer och kunskapsöversikter med mera. Regeringen ger även stöd till kommuner och landsting, exempelvis när det gäller deras arbete med att förbättra tillgänglighet. Men det är viktigt att komma ihåg att för utförandet av vården och stödet har landsting och kommuner det huvudsakliga ansvaret, både vad gäller kvalitet och finansiering.
Vad har då regeringen mer konkret vidtagit för åtgärder? Ja, som framgår av skrivelsen består regeringens psykiatrisatsning av flera olika delar.
Insatser riktade till barn och ungdomar, hittills beslutade insatser riktade till barn och unga samt förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga (påbörjades 2007, senaste beslut 26 februari 2009).
Förändringsarbete avseende första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom (beslut den 26 februari 2009).
Nationellt utvecklingscentrum för barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa (beslut 15 mars 2007).
Utbildning av psykiatrins och primärvårdens personal i Beardslees familjeinterventionsmetod som uppmärksammar barn till föräldrar med psykisk sjukdom (beslut den 26 juni 2008).
Förslag till riksdagen om att hälso- och sjukvårdspersonal särskilt ska beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, eller allvarlig sjukdom eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Det gäller även om barnets förälder eller annan, som barnet varaktigt bor tillsammans med, oväntat avlider (proposition (2008/09:193) Vissa psykiatrifrågor m.m., som överlämnades till riksdagen den 26 maj 2009). Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning, hittills beslutade insatser riktade till arbete och sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning samt bidrag till att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning (beslut den 18 december 2008).
Stimulera gemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning för personal inom kommun, landsting, arbetsförmedling och Försäkringskassan (beslut den 12 mars 2009).
Förslag till riksdagen om utökat särskilt högriskskydd för sjuklönekostnader för unga med aktivitetsersättning (proposition 2008/09:194 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m. som överlämnades till riksdagen den 5 juni 2009).
Stimulansbidrag till kommuner som upphandlar sysselsättning eller erbjuder sysselsättning via ett valfrihetssystem för personer med psykisk funktionsnedsättning (beslut den 12 mars 2009).
Satsningar på kompetens och evidens, hittills beslutade insatser riktade till kompetens- och evidensinsatser samt implementering av nationella riktlinjer inom missbrukarvården – överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (påbörjades 2008, senaste beslut den 19 februari 2009).
Inrättande av tjänster för forskning för kliniskt verksamma medarbetare inom den psykiatriska hälso- och sjukvården (beslut den 16 april 2009).
Ta fram kunskapsöversikter inom området psykiatrisk vård, behandling och rehabilitering (beslut den 19 februari 2009).
Förstärka kompetensen hos personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (påbörjades 2007, beslut den 26 februari 2009).
Bidrag till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige för att förstärka specialistkompetenskurser (SK-kurser) i psykiatri (beslut den 14 juni 2007).
Stödja utvecklingen av ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling (beslut den 18 juni 2008).
Förlängd tjänstgöring inom psykiatrin av AT-läkare (beslut den 18 juni 2008).
Ökning av antalet utbildningsplatser på psykologutbildningen (regeringsbeslut den 18 december 2008 och prop. 2008/09:99).
Kartläggning av psykiatrikurser på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna. Utgångspunkten för kartläggningen ska vara vårdens behov av allmän psykiatrisk kompetens hos läkare och sjuksköterskor (beslut den 18 juni 2008, redovisas den 1 juli 2009).
Stöd till utvecklingen av en högskoleutbildning inom området psykisk hälsa med inriktning mot särskilt komplicerad problematik (beslut den 11 oktober 2007).
Studiemedel för den beslutade utbildningen i psykisk hälsa.
Femårigt projekt med utbildningssatsning för Case Managers som ska arbeta enligt ACT-modellen (beslut den 14 september 2006).
Femårigt nationellt projekt för kunskapsproduktion, kunskapsspridning och implementering inom området psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning (beslut den 14 september 2006).
Stöd för långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete, hittills beslutade insatser riktade till långsiktigt kvalitets- och utvecklingsarbete samt förstärka tillsynen av socialtjänstens insatser till personer med funktionsnedsättning (påbörjades 2008, senaste beslut 19 februari 2009).
Förstärkt tillsyn över den psykiatriska hälso- och sjukvården (beslut den 3 maj 2007 och den 10 april 2008).
Utforma och driva ett program för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning (beslut den 19 februari 2009).
Utveckla och sprida kunskap om hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning beslut den 19 februari 2009).
Påskynda utvecklingen av grunddata och kvalitetsindikatorer med mera samt förbättra verksamhetsuppföljningen inom psykiatriområdet (beslut den 8 april 2009).
Upprätta en portal för kvalitetsregister inom psykiatrin (beslut den 24 april 2008).
Stödja utvecklingen av legitimerade psykoterapeuter och handledare inom psykoterapi bland hälso- och sjukvårdspersonal (beslut den 16 april 2009).
Bidrag till kommuner för att stärka sociala insatser i samband med ny vårdform (påbörjades 2007, senaste beslut den 15 maj 2008).
Uppdrag om att följa upp den nya vårdformen inom den psykiatriska hälso- och sjukvården (beslut den 16 oktober 2008, slutredovisas den 1 juli 2010).
Uppdrag att utarbeta nationella riktlinjer för psykosociala insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten för personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd (beslut den 19 mars 2008).
Kartläggning av psykiatrisk heldygnsvård (beslut den 18 december 2008).
Förslag om att en individuell plan ska upprättas när en person har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården (proposition i maj 2009).
Förslag om överenskommelse om samarbete mellan kommuner och landsting när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning (proposition i maj 2009).
Bidrag till nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (beslut den 15 mars 2007).
Bidrag till nationella hjälplinjen (senaste beslut den 18 december 2008).
Regeländringar
En av statens uppgifter är, som jag nämnde tidigare, att föreslå ny lagstiftning. Jag vill här peka på följande som har gjorts inom ramen för psykiatrisatsningen.
Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården, som trädde i kraft den 1 september 2008.
Regeringen har föreslagit en ändring i socialtjänstlagen för att förtydliga att socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stöder en närstående som har funktionsnedsättning. Ändringen i socialtjänstlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.
I propositionen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten föreslår regeringen en helt ny organisation av tillsynen över socialtjänsten där ansvaret förs över från länsstyrelserna till Socialstyrelsen. Genom en gemensam tillsyn mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten underlättas granskningar som syftar till att komma åt brister i vårdkedjan, i samarbetet mellan landsting och kommun, och i gränsområden som berör både vården och socialtjänstens ansvar. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
För att stärka samarbetet mellan kommuner och landsting och för att förhindra att psykiskt sjuka och personer med psykisk funktionsnedsättning faller mellan stolarna föreslår regeringen i propositionen Vissa psykiatrifrågor m.m. att landsting och kommuner blir skyldiga enligt hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen att ingå överenskommelser om sitt samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning samt att tillsammans upprätta en individuell plan när det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
Utredningar
Som jag nämnde inledningsvis har regeringen också tillsatt flera olika utredningar och kartläggningar. Jag vill särskilt nämna följande.
Psykiatrilagsutredningen, som bland annat har i uppdrag att föreslå en ny, pedagogisk och lättillgänglig lagstiftning inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Uppdraget ska enligt nuvarande direktiv redovisas senast den 1 juni 2010.
Missbruksutredningen, som bland annat har i uppdrag att tydliggöra huvudmännens ansvar och uppdrag samt att lämna förslag om hur mer effektiva integrerade insatser kan erbjudas, till exempel för personer med missbruk och samtidig psykisk sjukdom. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2010.
Regeringen har tillsatt en socialtjänstdatautredning med uppdrag att lämna de förslag till författningsändringar som behövs för att få en välfungerande och sammanhållen reglering av personuppgifter i socialtjänstlagen. Uppdraget redovisades i april 2009.
Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse om att göra en kartläggning av den psykiatriska heldygnsvården. Kartläggningen ska vara klar den 31 mars 2010.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.