Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

reform av Turkiets rättsväsen

Skriftlig fråga 2004/05:1517 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-04-28
Inlämnad
2005-04-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2005-05-12
Svar anmält
2005-05-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 april

Fråga 2004/05:1517

 av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om reform av Turkiets rättsväsen

De två flickorna Nazime Ceren Salmanoglu, 16 år, och Fatma Deniz Polattas, 19 år, anklagades i mars 1999 för att tillhöra Kurdistans Arbetarparti PKK. I fängelset våldtogs de med tandade föremål, hängdes i armarna, misshandlades och fick utstå påtvingade "mödomstester". De nekades mat och dryck, hindrades att sova och använda toaletten. De tvingades att klä av sig och vistas nakna i ett kallt rum. Under tortyr medgav de att de var medlemmar i PKK. Dessa framtvingade bekännelser låg till grund för långa fängelsedomar. Nazime frigavs i slutet av förra året på grund av ändringar som vidtagits i den turkiska brottsbalken. Fatma Deniz Polattas är fortfarande i fängslad.

Fyra poliser åtalades för tortyren av de två flickorna. Rättegången sköts upp 30 gånger. Utredningarna och rättsprocessen har varit undermåliga. Grundliga psykiatriska bedömningar bekräftade tortyr och våldtäkt. Domstolen avvaktade därefter under 28 månader rapporter från Turkiets rättsmedicinska institut. Domstolen avfärdade sedan fallet "i brist på bevis". Minst en medlem i ledningen för det institut som utfört den rättsmedicinska undersökningen har tidigare fått disciplinära straff för att ha mörklagt tortyr.

Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för Sveriges del och inom EU och FN för att förmå Turkiet att leva upp till den reformering av rättssystemet som landets regering förklarat att man inlett?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1517 besvarad av Laila Freivalds

den 12 maj

Svar på fråga 2004/05:1517 om reform av Turkiets rättsväsen

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig om vilka initiativ jag avser att ta för Sveriges del och inom EU och FN för att förmå Turkiet att leva upp till den reformering av rättssystemet som landets regering förklarat att man inlett.

Det måste först framhållas att den avskyvärda behandling de bägge tonårsflickorna som omnämns i Ulla Hoffmanns fråga utsattes för 1999 aldrig kan accepteras i ett rättssamhälle. Rättegången mot förövarna, såsom den beskrivs av frågeställaren, reser också allvarliga frågetecken.

Turkiet ratificerade 1988 FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, liksom Europarådskonventionen mot tortyr. Detta är åtaganden som förpliktar och noga måste följas upp.

Det omfattande reformarbete som under senare år inletts i Turkiet har dock inneburit viktiga framsteg. Regeringen har, först och främst, deklarerat nolltolerans mot tortyr. Vidare kan till exempel fängelsestraff för tortyrbrott ej längre omvandlas till böter, och förtursbehandling ges för mål som gäller tortyr. Trots att tortyr och illabehandling fortfarande förekommer konstaterar också EU-kommissionen, som jämte Europarådets antitortyrkommitté (CPT) och flera turkiska och internationella människorättsorganisationer nära följer frågan, att antalet anmälda fall under senare år minskat.

Utvecklingen har alltså gått i rätt riktning och det är uppenbart att EU-processen och Turkiets utsikter om ett framtida medlemskap har bidragit till detta. Lagstiftningen är naturligtvis en grundläggande förutsättning för att genomdriva förändringar. Men nu återstår det för de turkiska myndigheterna att fullt ut tillämpa reformerna och låta dem helt genomsyra rättssystemet och samhället. När medlemskapsförhandlingarna inleds i höst kommer trycket på Turkiet i denna fråga att ytterligare öka.

Sverige och övriga EU kommer att noga följa upp Turkiets kommande rapport till FN:s tortyrkommitté, som ska lämnas den 13 augusti i år. Det är centralt att Turkiet samarbetar med tortyrkommittén och att man visar att landet aktivt sökt följa upp de rekommendationer som kommittén lämnat.

Vi kommer också att fortsätta uppmana Turkiet att snarast underteckna tilläggsprotokollet till FN:s tortyrkonvention. Detta skulle ytterligare kunna stärka övervaknings- och kontrollmöjligheterna när det gäller gjorda åtaganden och situationen på platser där misstänkta och dömda hålls i förvar.

Från svensk sida kommer vi att fortsätta verka för att Turkiet helt ska kunna uppfylla kraven för EU-medlemskap. Det är min övertygelse att vi därigenom också bidrar till att reformprocessen ska få ett mer fullständigt genomslag ute i samhället. I vår bilaterala dialog med Turkiet kommer respekt för de mänskliga rättigheterna, liksom hittills, att fortsätta ha en framträdande plats.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.