reform av studiestödet
Skriftlig fråga 1997/98:385 av Davidson, Inger (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-01-30
- Anmäld
- 1998-02-02
- Besvarad
- 1998-02-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Dagens studiestödssystem har ett stort antal brister. Höga och svårförutsebara skulder urholkar förtroendet för systemet och avskräcker många från högre studier. Framför allt drabbas ungdomar från studieovana hem, vilket leder till en ökad social snedrekrytering. Även inkomstbegränsningen för fullt studiemedel ökar snedrekryteringen.
Studiestödsutredningen lade fram flera intressanta förslag för att reformera studiestödet. I utredningens betänkande föreslås ett nytt system träda i kraft fr.o.m. 1998. I budgetpropositionen för 1997 lovade regeringen att under 1997 komma med ett ställningstagande till studieutredningens förslag. I budgetpropositionen för 1998 bryts det löftet. Det sägs att remissinstansernas svar har inkommit och att man skall återkomma i frågan. Faktum är att remissinstansernas svar funnits till handa sedan 1996. Det senaste löftet har varit ett nytt studiestödssystem med start år 2000. Nu sägs från Centrala studiestödsnämnden att man inte ser några möjligheter att genomföra en reform år 2000. Man hänvisar till millennieskiftet och de dataproblem som det förorsakar.
Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern vidta för att förbereda genomförandet av en studiestödsreform år 2000?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:385 besvarad av , ()
- Utbildningsminister Carl Tham
Inger Davidson frågar mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbereda genomförandet av en studiestödsreform år 2000.
Inger Davidson hävdar att brister i dagens studiestödssystem leder till social snedrekrytering. Studiestödets utformning påverkar säkerligen till en del rekryteringen till högre utbildning, men även andra faktorer har betydelse t.ex. närheten till högskolan och antalet högskoleplatser. Satsningen på fler högskoleplatser och en regional spridning av dessa skapar förutsättningar för nya grupper att söka sig till högre utbildning.
Davidson anser att skuldsättningen i dagens studiestödssystem är svår att förutsäga för studenterna. Jag kan inte se att detta påstående är riktigt. Systemet är överblickbart och alla studerande vet att de inte behöver återbetala mer än högst 4 % av bruttoinkomsten per år. De vet också att eventuellt kvarbliven skuld avskrivs vid 65 års ålder. Det finns emellertid brister i systemet och en reform är angelägen bl.a. för att få ett mer enhetligt system.
Arbetet pågår nu i Regeringskansliet med den aviserade studiestödspropositionen. Den skall som regeringen framhöll i proposition 1996/97:150 föreläggas riksdagen vid en sådan tidpunkt att reformen skall kunna träda i kraft under år 2000. Skälet till att detta inte skett tidigare är framför allt statsfinansiellt.
Jag vill slutligen informera om att regeringen har tillsatt en utredning (dir. 1997:143) som skall lämna förslag till hur Centrala studiestödsnämnden skall komma till rätta med sina nuvarande problem och hur organisationen skall vara utformad för att på bästa sätt kunna möta de krav som ställs i det nya studiestödssystemet och inför millennieskiftet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.