Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

refilltelefon

Skriftlig fråga 2002/03:1078 av Wälivaara, Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-06-06
Inlämnad
2003-06-06
Besvarad
2003-06-11
Svar anmält
2003-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 6 juni

Fråga 2002/03:1078

 av Erling Wälivaara (kd) till statsrådet Ulrica Messing om refilltelefon

Kvinnojourer i landet har uppmärksammat mig på ett problem för kvinnor som är i konflikt med tidigare äkta män eller partners. I ökande utsträckning får denna grupp av kvinnor hotfulla och kränkande samtal från mobiltelefoner med kontantkort eller så kallade refillkort. Ägaren är omöjlig att spåra, eftersom registrering av dessa telefoner inte är obligatorisk. Utredning av ärendet omöjliggörs.

Utöver detta problem, så är ungdomar en mycket stor grupp av innehavare av mobiltelefoner med kontantkort. Ofta används denna form av innehav på föräldrars initiativ eftersom en större kontroll över mobiltelefonkostnaderna kan uppnås. Även här finns stora möjligheter att använda kontantkortsabonnemang som ett medel för mobbning och trakasserier.

Eftersom systemet omöjliggör spårning av samtal kan man förutsätta att mycket av narkotikahandeln och trafficking sker via sådana abonnemang.

Telia själv menar att inget tekniskt hinder finns, utan man skulle välkomna att denna möjlighet till brott inte kan utnyttjas.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att motverka att oregistrerade mobiltelefoner och kontantkort används för kränkningar, hot, trakasserier och illegal handel?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1078 besvarad av Ulrica Messing

den 11 juni

Svar på fråga 2002/03:1078 om refilltelefon

Statsrådet Ulrica Messing

Erling Wälivaara har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att motverka att oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner används för kränkningar, hot, trakasserier och illegal handel.

Användningen av kontantkort till mobiltelefon är mycket omfattande i Sverige. Tillväxten på marknaden för mobiltelefoni kan till viss del förklaras av kontantkortens popularitet. Kontantkortskunderna svarade vid utgången av 2002 för 66 % av mobiltelefonabonnemangen. Kontantkorten medför att användaren har omedelbar kontroll över sina utgifter för telefoni. Användaren är inte bunden till ett abonnemangsavtal som löper en viss tid och slipper därtill anmälnings- och registreringsprocedurer.

Såsom Erling Wälivaara uppmärksammar kan dock kontantkort komma att användas för hot och trakasserier. Den som inte frivilligt registrerar sig, i samband med köp av kontantkort, kan hålla sin identitet skild från sitt mobiltelefonnummer. Samtalet kan visserligen spåras inom ramen för en brottsutredning, men det går inte att direkt binda en viss person till ett särskilt samtal. Härvid liknar trakasserier och hot via kontantkortstelefon anonyma hotbrev. Man kan också dra en parallell till användande av telefonautomater i syfte att inte röja sin identitet i samband med ett samtal.

Intresset av att kunna röja identiteten i samband med störande eller hotfulla telefonsamtal måste vägas mot skyddet för integriteten för den överväldigande majoritet som inte begår brott i samband med telefonsamtal. Ett krav på obligatorisk registrering skulle dessutom medföra administrativa merkostnader för teleoperatörerna och kan också tänkas hämma kontantkortens popularitet, och därmed tillväxten på telemarknaden.

Även om det finns en registrering för ett abonnemang är det inte säkert att abonnenten är den som använt telefonen vid det aktuella tillfället. Brev och samtal från telefonautomater kan också användas för anonyma hot och trakasserier, vilket gör att nyttan med särskilda registreringskrav för just kontantkort även på denna grund kan ifrågasättas.

Riksdagen har nyligen antagit en ny lag om elektronisk kommunikation (prop. 2002/03:110, TU 6). Mot bakgrund av avvägningen mellan för- och nackdelar med obligatorisk registrering har regeringen inte föreslagit något registreringskrav vid köp av kontantkort. De EG-direktiv som ligger till grund för den nya lagen ställer inte heller upp något sådant krav. Däremot innehåller lagen utökade möjligheter vad gäller åsidosättande av skydd mot nummerpresentation för att kunna identifiera störande samtal.

Jag är medveten om att kontantkortstelefoner förekommer vid hot och trakasserier. Lagen om elektronisk kommunikation innehåller bestämmelser som medger att brottsutredande myndighet kan få tillgång till trafikuppgifter och andra uppgifter av värde i utredningen. Jag har för närvarande inte någon avsikt att vidta ytterligare åtgärder med anledning av Erling Wälivaaras fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.