redovisning avseende högskolan
Skriftlig fråga 2000/01:116 av Cederfelt, Margareta (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-10-23
- Besvarad
- 2000-11-01
- Anmäld
- 2000-11-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:116
av Margareta Cederfelt (m) till utbildningsminister Thomas Östros om redovisning avseende högskolanAntalet studenter som påbörjar en högskoleutbildning har ökat under 1990-talet, men andelen studenter som tar examen har inte ökat. Enligt statistiken avbryter ungefär 40 % av studenterna sina studier och avlägger ej examen inom en tioårsperiod.
Riksdagens revisorer har undersökt orsakerna till den höga avhoppsfrekvensen och påtalat brister i denna. Bl.a. uppmanar revisorerna regeringen att ta initiativ till förändrad redovisning för att det ur den ska vara möjligt att utläsa undervisningstid och kostnad per elev.
Sverige är en kunskapsnation och landets utveckling är beroende av hög utbildningsnivå hos medborgarna. Inom många yrken som kräver akademisk utbildning spås inom en snar framtid stora brister på grund av pensionsavgångar varför det är angeläget att regeringen aktivt arbetar för att utbildningsnivån ska höjas och fler studenter avlägga examen.
Med hänvisning till det anförda vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder tänker utbildningsministern vidta för att tillgodose revisorernas önskemål om bättre redovisning avseende högskolan?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:116 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros
Svar på fråga 2000/01:116 om redovisning avseende högskolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Margareta Cederfelt har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att tillgodose Riksdagens revisorers önskemål om bättre redovisning avseende högskolan.
Jag delar Margareta Cederfelts uppfattning att det är angeläget att regeringen aktivt arbetar för att utbildningsnivån höjs och för att fler studenter avlägger examen. Regeringens omfattande satsning på grundläggande högskoleutbildning har haft en stor betydelse för att höja utbildningsnivån. Mellan 1990/91 och 1998/99 har antalet registrerade i högskolan ökat från 200 000 till 310 000 personer. Examinationsgraden är dock fortfarande låg. När studenterna klarat av hela eller en stor del av utbildningen kanske detta framför allt är ett problem för den enskilda studenten som senare kan få svårigheter att exempelvis arbeta utomlands. Lärosätena bör därför sträva efter att fler studenter slutför sin utbildning, vilket framhålls i budgetpropositionen för 2001. Här betonas också vikten av att öka examinationsgraden inom vissa angelägna utbildningar som haft en låg eller sjunkande examinationsgrad. Regeringen kommer att följa utvecklingen.
Uppföljningen och utvärderingen av högskolan är omfattande och inbegriper såväl ekonomisk rapportering som kvalitetsuppföljning och rapportering av studieresultat. I grunden har vi en bra statistisk bas för beskrivning av högskolan. Den löpande statistiska och ekonomiska redovisningen kan dock vid olika tillfällen behöva kompletteras med djupgående analyser för att belysa särskilda frågor eller problem. Detta görs nu @ ofta på uppdrag av regeringen @ och bör enligt min mening göras även i fortsättningen.
Även frågan om vilka uppgifter som löpande ska hämtas från universitet och högskolor måste prövas regelbundet. Det finns ofta anledning att fundera över om exempelvis de uppgifter som vi nu får används, om uppgifterna behöver kompletteras med nya och om nya uppgifter kan sammanställas med redan befintliga data eller om det krävs ett omfattande arbete på olika nivåer för att få fram erforderliga data. I regleringsbreven för budgetåret 2000 avseende anslag till universitet och högskolor m.m. gav regeringen vissa universitet i uppdrag att ingå i en försöksverksamhet och att senast den 10 maj 2001 redovisa vissa nyckeltal för forskarutbildningen bl.a. avseende kostnaden per forskarexamen för de olika vetenskapsområdena. Enligt regleringsbreven ska samtidigt vissa andra lärosäten ingå i en annan försöksverksamhet och till samma tidpunkt redovisa vissa nyckeltal avseende grundutbildningen bl.a. avseende kostnaden per helårsstudent för de olika utbildningsområdena. Redovisningen av dessa uppdrag kommer att ligga till grund för regeringens ställningstagande till om det finns behov av ytterligare nyckeltal för den högre utbildningen. Regeringen överväger om förslagen i Riksdagens revisorers rapport om resursanvändning inom högskolans grundutbildning ska ligga till grund för ytterligare uppdrag till några högskolor att under 2001 ingå i en försöksverksamhet eller om revisorernas förslag kan tillgodoses på annat sätt. Att redovisa undervisningstiden per student är ett av dessa förslag som övervägs.
Regeringen eftersträvar exakta mått som beskriver den högre utbildningen och som är jämförbara över tiden samt mellan olika lärosäten och mellan olika utbildningsområden eller vetenskapsområden. I samband med att uppgifter krävs in från universitet och högskolor övervägs alltid om uppgifterna är relevanta och rättvisande samt om ytterligare uppgifter krävs och är möjliga att ta fram i syfte att ge en mångsidig och innehållsrik beskrivning för en framgångsrik och effektiv utveckling av verksamheten inom högskolan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.