redovisning av frånvaro i gymnasiebetyg
Skriftlig fråga 1999/2000:1351 av Larsson, Kalle (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-08-24
- Besvarad
- 2000-09-14
- Anmäld
- 2000-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:1351
av Kalle Larsson (v) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om redovisning av frånvaro i gymnasiebetygStockholms stad har nyligen beslutat att gymnasieelevernas frånvaro ska redovisas i slutbetyget från gymnasieskolan. Beslutet kommer att drabba enskilda elever på ett mycket hårt och orättvist sätt. T.ex. kommer elever med kroniska sjukdomar stämplas för all framtid, trots att deras frånvaro kan ha varit helt giltig. Den som har en hög frånvaro drabbas självklart redan i dag genom att det blir svårare att få betyget godkänd. Att dessutom utpekas som skolkare för resten av livet innebär en orimlig dubbelbestraffning.
Beslutet tycks vara uttryck för en reaktionär människosyn. Skolan borde utveckla sitt arbetssätt och göra eleverna mer delaktiga i stället för att återfalla i gamla tiders bestraffningstänkande. Den viktiga frågan borde vara vad det är i skolans sätt att fungera som gör att den entusiasm och kunskapstörst som finns hos sexåringar är som bortblåst hos många elever i gymnasiet.
Stockholms stads beslut verkar också svårt att förena med gällande lagstiftning. Enligt min mening är det riksdag och regering, inte enskilda kommuner, som fastställer formerna för gymnasieskolans betygssättning.
Vilka åtgärder är skolministern beredd att vidta för att förhindra att frånvaron redovisas i gymnasiebetygen?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1351 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 1999/2000:1351 om redovisning av frånvaro i gymnasiebetyg
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Kalle Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förhindra att frånvaron redovisas i gymnasiebetygen.
Jag vill börja med att säga några generella ord om närvaro i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är visserligen en frivillig skolform, men det innebär inte att elever kan komma och gå som de vill. Av den anledningen finns det i gymnasieförordningen (1992:394) bestämmelser om bl.a. skyldighet att anmäla frånvaro och om möjlighet att beviljas ledighet från skolarbetet.
Stockholms stad anger i sin skolplan att skolan ska vidta åtgärder när elever skolkar och att skolk även ska rapporteras till föräldrarna samt redovisas i betygen.
Jag tycker att det är självklart att skolan vidtar åtgärder när elever skolkar. En hög frånvaro bör enligt min mening föranleda en utredning från skolans sida för att klargöra orsaken. Det kan t.ex. visa sig att eleven har behov av extra stöd i skolarbetet eller känner sig otrygg i skolan. En hög frånvaro är alltid en signal om att något är fel. En uppgift om frånvaro kan därmed enligt min uppfattning bli en ytterligare belastning för den enskilde eleven, "en stämpel för livet", t.ex. vid en arbetsansökan.
När det gäller frågan om att rapportera skolk till föräldrarna måste hänsyn naturligtvis tas till om eleven är myndig eller inte.
I gymnasieförordningen anges vilka uppgifter som ska ingå i ett slutbetyg i gymnasieskolan. Tidigare fanns en bestämmelse om att den sammanlagda frånvaron under sista terminen skulle redovisas i avgångsbetyget. Den bestämmelsen är numera borttagen.
Syftet med ett betygsdokument, t.ex. ett slutbetyg, är att redovisa i vilken utsträckning eleven nått kunskapsmålen i de kurser som ingått i elevens studieplan. Jag förutsätter att det finns ett samband mellan en elevs kunskapsutveckling och elevens närvaro på lektionerna. Om eleven varit frånvarande i hög utsträckning har läraren inte heller haft någon möjlighet att bedöma dennes kunskaper. I somras fattade regeringen beslut om en förändring i gymnasieförordningen som innebär att läraren inte ska sätta betyg om denne på grund av en elevs frånvaro saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper. Eleven kan då inte heller få ut ett slutbetyg.
Med hänsyn till vad jag anfört ovan anser jag inte att bestämmelserna i gymnasieförordningen behöver ändras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.