reavinstbeskattning vid fastighetsförsäljning
Skriftlig fråga 1999/2000:200 av Andersson, Marianne (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-11-11
- Anmäld
- 1999-11-16
- Besvarad
- 1999-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:200
av Marianne Andersson (c) till finansminister Bosse Ringholm om reavinstbeskattning vid fastighetsförsäljningReglerna för reavinstbeskattning vid fastighetsförsäljning kommer vid årsskiftet att ändras så att den som haft sin fastighet mycket lång tid drabbas av orimlig reavinstskatt. Regeländringar har skett vid flera tillfällen sedan 1960-talet. Före 1968 var det så att för den som sålt en fastighet som innehafts mer än tio år utgick ingen reavinstskatt. Därför fanns det ingen anledning att spara alla kvitton som underlag inför en sådan beräkning. Därefter infördes regler så att inköpspriset fick räknas upp med inflationen samt ett avdrag på 3 000 kr per år som kompensation för ej sparade kvitton. Sedan ändrades reglerna 1980 och 1991 där det viktigaste var att detta 3 000-kronorsavdrag före 1980 fanns kvar till den 31 december 1999. Detta drabbar gamla människor som haft sina fastigheter lång tid och som ofta har låg pension. Med ganska enkla regeländringar skulle man kunna avhjälpa denna orättvisa. Antingen kunde man skilja ut de fastigheter som innehafts före den stora inflationen på 1970-talet och halvera reavinstskatten för dem eller så kan man låta dem som förvärvat fastigheten före 1970 få ha detta års taxeringsvärde som ingångsvärde inför en försäljning. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga:
Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att undvika att de som innehaft sina fastigheter under lång tid drabbas av orimligt hög reavinstskatt vid försäljning?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:200 besvarad av finansminister Bosse Ringholm
Svar på fråga 1999/2000:200 om reavinstbeskattning vid fastighetsförsäljning
Finansminister Bosse Ringholm
Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undvika att de som innehaft sina fastigheter under lång tid drabbas av orimligt hög reavinstskatt vid försäljning.
Vid skattereformen 1990/91 bestämdes att vinsten vid avyttring av fastigheter skulle beräknas enligt en nominell metod och att skatteuttaget skulle vara 30 %.
Bakgrunden till den ställda frågan är den tidsbegränsade övergångsregel om reavinstbeskattning av fastigheter som infördes vid skattereformen och som i enlighet med vad som då beslöts ska upphöra att gälla i och med 1999 års utgång. Den skattskyldige kan välja övergångsregeln eller den huvudregel som annars gäller. Övergångsregeln innebär att vinsten får beräknas enligt äldre reavinstregler. Dessa innehåller bestämmelser om bl.a. indexuppräkning och vid långa innehav kan dessa regler leda till lägre skatt än den nominella vinstberäkning som ska tillämpas enligt huvudregeln.
Att ha i princip dubbla reavinstskatteregler @ dels en huvudregel, dels en övergångsregel som bygger på bestämmelser som avskaffades för snart tio år sedan @ är i längden inte acceptabelt. Regeringen har därför i 1999 års ekonomiska vårproposition (prop. 1998/99:100 avsnitt 8.2.2) gjort bedömningen att övergångsregeln inte bör förlängas.
Huvudregeln innehåller en bestämmelse som tar sikte på fastighetsförvärv före år 1952 (det s.k. stickåret). Som anskaffningsvärde ska då användas 150 % av 1952 års taxeringsvärde om inte den skattskyldige kan visa att den verkliga anskaffningskostnaden är högre. Regeringen har utarbetat ett förslag om en flyttning av stickåret från 1952 till 1975 men har efter remissbehandling gjort bedömningen att förslaget för närvarande inte bör genomföras med hänsyn till det skattebortfall som det skulle medföra (prop. 1999/2000:1 avsnitt 8.5.3).
Under den tid som övergångsregeln har funnits har skatteuttaget vid fastighetsavyttringar avseende privatbostadsfastigheter sänkts från 30 % till 15 % samtidigt som regler om uppskov har införts.
Jag är mot bakgrund av det sagda inte beredd att vidta några åtgärder med anledning av att övergångsregeln upphör att gälla vid årsskiftet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.