rättvist miljöutrymme
Skriftlig fråga 1998/99:221 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-01-04
- Anmäld
- 1999-01-11
- Besvarad
- 1999-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 januari
Enligt ett uttalande, refererat i Aktuellt den 3 januari, lär miljöminister Kjell Larsson anse att miljöproblemen i stort sett skulle vara lösta om världen i övrigt gjorde som Sverige.
Detta är, om ministern är rätt citerad, en närmast katastrofal inställning eftersom de största problemen i vårt land är en ohållbar konsumtion av såväl energi som ändliga råvaror. Om människor i övriga världen skulle leva på det sätt som vi i Sverige lever skulle det leda till ekologisk kollaps. I själva verket skulle det krävas ytterligare två till tre jordklot. Jag trodde att regeringen hade denna insikt - och att det bl.a. var därför det var viktigt att nu lägga om politiken så att vi gemensamt kan bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Det känns närmast meningslöst att försöka samarbeta inom miljöområdet om referatet av miljöministerns inställning är i överensstämmelse med den verkliga inställningen.
Begreppet "rättvist miljöutrymme" används för att beskriva hur mycket av olika resurser som stater kan bruka och förbruka utan att det inkräktar på andra människors rätt. För Sveriges del handlar det ofta om en överförbrukning på upp till tio gånger det som kan kallas rättvist miljöutrymme. De globala koldioxidutsläppen skulle t.ex. i det närmaste fördubblas om världen följde svenska normer. Tanken att världens befolkning skulle släppa ifrån sig lika mycket atomsopor per capita som vi svenskar är väl att betrakta som en mardröm, eller om världens sjöar var lika försurade som svenska.
Miljöministern sätter emellertid frågan om rättvist miljöutrymme i fokus genom att ta upp innehållet i detta begrepp på det sätt som ministern nu gjort - dvs. påpeka att alla skall kunna leva på ett sätt som vi själva lever.
Min fråga till miljöministern lyder:
Vad avser ministern göra för att tydliggöra vår livsstil, våra konsumtionsmönster, vårt energislöseri etc. utifrån begreppet "rättvist miljöutrymme"?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:221 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
- Miljöminister Kjell Larsson
Birger Schlaug har frågat mig vad jag avser göra för att tydliggöra vår livsstil, våra konsumtionsmönster, vårt energislöseri etc. utifrån begreppet "rättvist miljöutrymme".
Regeringen har i maj 1998 lagt fram en miljöproposition Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145). Som Birger Schlaug vet så behandlas propositionen för närvarande av riksdagen.
Regeringen anger i propositionen att som övergripande mål för det miljöpolitiska arbetet gäller att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Regeringen uttalar vidare att Sverige internationellt skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland för ekologisk hållbar utveckling. Detta kräver ett fortsatt aktivt svenskt miljöarbete. Denna ambitionsnivå fordrar ett arbete som bl.a. tydliggör information om mål och medel för hur vi kan ändra vår livsstil, våra konsumtionsmönster, minska vårt energislöseri etc. I propositionen initierar regeringen ett arbete med just denna inriktning. Regeringen föreslår nämligen 15 nationella miljökvalitetsmål inom olika samhällssektorer. Regeringen kommer dessutom att ställa upp delmål i de fall det behövs för att nå miljökvalitetsmålen.
För detta ändamål har regeringen tillsatt en parlamentarisk beredning om mål i miljöpolitiken (dir. 1998:45). Beredningen har till uppgift att göra en samlad översyn av vilka delmål och åtgärdsstrategier som behövs för att Sveriges nationella miljökvalitetsmål, med undantag av klimatmålet, skall kunna nås inom en generation. Regeringen har i detta sammanhang givit, förutom länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser, totalt 20 centrala myndigheter i uppdrag att formulera delmål och göra ekonomiska konsekvensanalyser av de mål, åtgärder och styrmedel som behövs för att kunna uppnå miljökvalitetsmålen. Dessa uppdrag skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober i år. Beredningen i sin tur avser att senast den 1 juni 2000 lämna sitt förslag på delmål till regeringen.
Regeringen redovisar i propositionen också riktlinjer för arbetet med att uppnå en effektiv och långsiktigt hållbar resursanvändning. I detta sammanhang uttalar även regeringen att begreppet faktor 10 kan fungera som kompass och stimulera nödvändigt nytänkande.
I ett globalt perspektiv behöver resursanvändningen effektiviseras. Beräkningar visar att resursanvändningen i vår del av världen behöver effektiviseras avsevärt om jordens ekosystem skall kunna bära en ökande världsbefolkning och samtidigt lämna utrymme för en standardökning i världens utvecklingsländer. Som Birger Schlaug själv påpekar så visar beräkningar att i-ländernas resursanvändning i ett generationsperspektiv grovt räknat behöver bli 10 gånger effektivare om jordens ekosystem skall kunna bära en ökande världsbefolkning.
Regeringen har därför även i flera internationella sammanhang förespråkat mål för sin resurseffektiviseringspolitik. Inom bl.a. FN, OECD och Nordiska rådet pågår arbete som berör ekoeffektivitet och faktor 10, vilket bl.a. går ut på att ta fram fallstudier för resurseffektivisering av olika sektorer. I samband med FN:s extra möte med generalförsamlingen år 1997 (UNGASS 19) förespråkade EU på svenskt initiativ frågan om att uppmärksamma faktor 4- och faktor 10-konceptet. I slutsatserna från mötet (Program för det fortsatta genomförandet av Agenda 21) framhålls att de studier som föreslår en kraftigt ökad effektivitet i resursanvändningen och förbättring av resursproduktiviteten bör uppmärksammas. I slutsatserna framhålls även att fortsatt analys krävs angående genomförbarheten av dessa begrepp och de praktiska åtgärder som krävs för deras genomförande.
För att genomföra detta arbete från svensk sida har regeringen strax före jul beslutat om direktiv för en särskild utredare med uppdrag att bl.a. genomföra en översyn av behovet av åtgärder för en bättre hushållning och effektivare användning av naturresurser, inklusive energiråvaror i syfte att nå en hållbar utveckling i ett globalt perspektiv (dir. 1998:107).
Dessa exempel på åtgärder visar att Sverige har en hög ambitionsnivå när det gäller att medverka till en förändring i riktning mot ett rättvist miljöutrymme. Regeringen har även fortsättningsvis för avsikt att vara mycket aktiv i dessa frågor.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.