Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Rättvisemärkt

Skriftlig fråga 2001/02:828 av Stafilidis, Tasso (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-03-01
Anmäld
2002-03-05
Besvarad
2002-03-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 mars

Fråga 2001/02:828

 av Tasso Stafilidis (c) till statsrådet Britta Lejon om Rättvisemärkt

I propositionen Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001@2005 fastslås att ett av målen för en framgångsrik konsumentpolitik är att "konsumenterna ska ha tillgång till god vägledning, information och utbildning". Detta benämns som kunskapsmålet.

Den internationella föreningen Rättvisemärkt har översatt kriterier för produkter som finns att köpa i Sverige. Köparna åtar sig att betala ett garanterat minimipris som motsvarar produktionskostnaden och alltid ligger över världsmarknadspriset. Detta märke ger konsumenter möjlighet att främja etisk handel för att förhindra och förebygga barnarbete, för att arbetare i utvecklingsländer ska få rimligare arbetsförhållanden och för att småbönderna ska få ett anständigt pris för sina varor.

För att konsumentpolitiken ska nå upp till kunskapsmålet, för att konsumenterna ska kunna göra väl avvägda val utifrån etiska aspekter, är det enligt mitt förmenande viktigt att konsumenterna erhåller kunskap om Rättvisemärkt.

Mot den här bakgrunden vill jag ställa följande fråga till statsrådet Britta Lejon:

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att öka kunskapen om Rättvisemärkt?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:828 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 14 mars

Svar på fråga 2001/02:828 om Rättvisemärkt

Statsrådet Britta Lejon

Tasso Stafilidis har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att öka kunskapen om Rättvisemärkt.

I arbetet för en bättre värld är det oerhört viktigt under vilka villkor produktionen tillåts ske. Vi vill se en värld där produktionen av varor och tjänster sker med miljövänliga metoder och där löner och arbetsvillkor i övrigt är goda. Ett hjälpmedel i det arbetet är olika former av etisk märkning.

Märkningsordningar av typen miljö- och rättvisemärkning är goda redskap för att hjälpa konsumenterna att ta ställning till vilka produkter de ska välja. En förutsättning för att konsumenterna ska kunna ta ställning är att de känner till de olika märkningssystemen och vad de står för. Jag håller därför med Tasso Stafilidis att om vi ska nå upp till kunskapsmålet inom konsumentpolitiken, måste informationen till konsumenterna förbättras.

Föreningen för Rättvisemärkt är en förening där medlemmarna består av humanitära organisationer, fackföreningar (LO och TCO) och kyrkliga organisationer. Hur föreningen vill marknadsföra sig bestämmer den själv. Men regeringen kan självfallet se till att vi konsumenter har tillgång till information om vilka märkningssystem som finns och har därför tagit initiativ till en satsning för att öka tillgängligheten av informationen till konsumenterna.

Konsumentverket har för perioden 2001@2003 tilldelats 20 miljoner kronor för en IT-satsning med syftet att genom användandet av den nya tekniken öka konsumentinformationens tillgänglighet och effektivitet. Som en del i denna satsning kommer Konsumentverket att få ett uppdrag att, i samråd med bl.a. Livsmedelsverket, utreda möjligheten att ge konsumenterna tillgång till IT-baserad konsumentinformation om dagligvaror.

Konsumentverket har i år fått ett utökat anslag för att stödja konsumentorganisationer och andra organisationer som engagerar sig i konsumentfrågor. Det är pengar som också föreningen Rättvisemärkt har möjlighet att söka för olika projekt.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.