rättvisare utjämningssystem inom LSS

Skriftlig fråga 2004/05:263 av Axén, Gunnar (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-11-03
Anmäld
2004-11-08
Besvarad
2004-11-10
Svar anmält
2004-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 november

Fråga 2004/05:263

av Gunnar Axén (m) till socialminister Berit Andnor om rättvisare utjämningssystem inom LSS

Det är cyniskt och omänskligt att de personer som har störst behov av stöd i samhället reduceras till spelkort i ett kommunalekonomiskt svartepetterspel. Den 1 mars i år infördes ett utjämningssystem för kostnader inom LSS, lagen om stöd och service för funktionshindrade. Tidigare var den kommun personen kom ifrån ansvarig för kostnaderna. Problemet med systemet är att dock att det inte alls ersätter den mottagande kommunen med hela kostnaden.

På Mo gård i Finspång kostar en vårdplats i snitt mellan 4 000 och 5 000 kr per dygn. Trots detta får Finspångs kommun bara ersättning med 2 000 kr per dygn. Detta gör att Finspångs kommun får ekonomiska problem samtidigt som någon annan kommun sparar motsvarande pengar. Det är orimligt. Orimligt för Finspångs kommun, men framför allt orimligt för de personer som har rätt till vård och assistans och som nu riskerar att hamna i kläm då kommuner ställs mot varandra. För en liten kommun som Finspång rör det sig dessutom om mycket stora pengar, ca 40 miljoner kronor eller en skattehöjning med 2 kr. Det är också orimligt att kommuner som tidigt satsat på högkvalitativ vård för dessa personer nu är de som straffas. Det kan också leda till att kommuner i framtiden inte satsar på vård för personer som behöver hjälp. Ett sådant system är inte acceptabelt.

Hur avser socialministern att förändra utjämningssystemet inom LSS för att göra det mer rättvist och inte missgynna kommuner som till exempel Finspång?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:263 besvarad av Sven-Erik Österberg

den 10 november

Svar på fråga 2004/05:263 om rättvisare utjämningssystem inom LSS

Statsrådet Sven-Erik Österberg

Gunnar Axén har frågat statsrådet Berit Andnor hur hon avser att förändra utjämningssystemet inom LSS för att göra det mer rättvist och inte missgynna kommuner som till exempel Finspång.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Det utjämningssystem som infördes från och med den 1 mars 2004 syftar till att utjämna kostnader mellan kommunerna för insatser som ges enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kostnaderna per invånare varierar stort per kommun.

Riksdagen har inte beslutat om några ändringar i LSS när det gäller rätten att träffa avtal om kostnadsansvar med en annan kommun. De förutsättningar och värderingar som vi tidigare gemensamt beslutat om ligger alltså fast. Det innebär att det inte finns något ändrat synsätt mot tidigare när det gäller kostnadsansvaret för en insats som ges i en annan kommun än den som beslutat om insatsen. En kommun kan med andra ord inte övervältra kostnader på en annan kommun med hänvisning till kostnadsutjämningssystemet.

Däremot har regeringen reglerat vilka personuppgifter som kommunerna årligen ska lämna till Socialstyrelsen enligt förordning (2004:16) om utlämnande av uppgifter som avser stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna reglering avser den statistik som numera ingår i begreppet officiell statistik. Detta har emellertid inte på något sätt förändrat ansvaret för denna verksamhet.

Den problematik som tas upp i frågan har tidigare kommun- och bostadsminister Lars-Erik Lövdén besvarat i till exempel riksdagsfråga 2003/04:1431 samt i interpellation 2004/05:2. Jag finner inget skäl att ha en annan åsikt än min företrädare.

Kostnadsutjämningssystemet bidrar till rättvisa eftersom de kommuner som har höga kostnader och många personer som har insatser enligt LSS får bidrag och de kommuner som har låga kostnader och få personer med insatser får betala en avgift. Jag har inte för avsikt att nu föreslå några ändringar i kostnadsutjämningssystemet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.