Rättvisa i skolvalet
Skriftlig fråga 2022/23:193 av Linus Sköld (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-20
- Överlämnad
- 2022-12-20
- Anmäld
- 2022-12-21
- Svarsdatum
- 2023-01-03
- Besvarad
- 2023-01-03
- Sista svarsdatum
- 2023-01-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
Skolvalet förstärker segregationen som det nu är konstruerat. Den som vet hur systemet fungerar och som väljer att bo kvar på samma ort gynnas av att urvalet, när det finns fler sökande än platser, sker på kötid. Barn till vårdnadshavare med större kapacitet och starkare socioekonomisk ställning har alltså större möjligheter att komma in på populära skolor än barn till vårdnadshavare med svagare socioekonomi.
Det är varje huvudman som sköter sin egen antagning. Det gör att familjer måste vända sig till många olika huvudmän om de vill ansöka om plats. På vissa ställen samordnas detta så att flera huvudmän har skaffat en gemensam plattform för att administrera skolvalet. Det underlättar såklart för familjer som ska välja skola. Skolinspektionen har granskat hur de fristående huvudmännen klarar av uppdraget att sköta sin egen antagning. Resultatet är nedslående. 24 av 30 granskade huvudmän fick kritik. Bristande tydlighet och transparens om på vilka grunder antagningen sker. Insamling av uppgifter om sökande elever som inte får användas för urvalet, till exempel elevens stödbehov eller språkbakgrund.
Såhär kan det inte få fortsätta. I Tidöavtalet skriver regeringsunderlaget ”För friskolor ska kötid kunna finnas med som möjlig urvalsgrund. Längsta möjliga kötiden ska kortas betydligt jämfört med i dag.”
Att korta kötiden kan låta som en rimlig åtgärd. Men det kommer inte lösa problemet, bara skapa en situation där kötidsstarten blir som ett konsertbiljettssläpp för de populära skolorna. Först i kön hamnar kanske den som har snabbast internetuppkoppling eller den som kan komma ifrån jobbet vid just den tiden då anmälan öppnar. Och problemen som kötid skapar för inflyttande familjer kommer att kvarstå.
Valfriheten är här för att stanna. Men de fristående skolhuvudmännen klarar uppenbart inte av att administrera sin egen antagning. Och urvalet måste ske på ett rättvist sätt när det finns fler sökande än platser. Alla som vill in på en skola bör ges samma möjlighet att komma in. Allt annat är orättvist.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Hur avser statsrådet att agera för att göra skolvalet mer rättvist?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:193 besvarad av Statsrådet Lotta Edholm (L)
Svar på fråga 2022/23:193 av Linus Sköld (S)
Rättvisa i skolvalet
Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att göra skolvalet mer rättvist.
Inledningsvis vill jag betona vikten av ett skolvalsystem där alla sökande får likartade möjligheter till en viss skolplacering. Syftet med det fria skolvalet och mångfalden av skolor är att alla familjer, oavsett ekonomiska eller sociala förhållanden, ska kunna välja skola utifrån vad som passar bäst för dem.
En förutsättning för ett väl fungerande skolvalssystem med hög legitimitet är att det är rättssäkert och förutsägbart. Regeringen vill därför införa ett tydligt regelverk som baseras på ett gemensamt och obligatoriskt skolval, understött av bättre information till vårdnadshavare och elever om vilka valmöjligheter som finns. Arbetet med att föra frågan framåt pågår inom Regeringskansliet.
Ett obligatoriskt och gemensamt skolval där fler vårdnadshavare gör aktiva val utifrån tydlig information och där urval sker utifrån förutsägbara kriterier menar jag är det bästa sättet att åstadkomma ett mer rättvist skolval.
Stockholm den 3 januari 2023
Lotta Edholm
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

