rättvis konkurrens med kommunala bolag
Skriftlig fråga 2004/05:315 av Fremling, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-11-10
- Inlämnad
- 2004-11-10
- Besvarad
- 2004-11-17
- Svar anmält
- 2004-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:315
av Lennart Fremling (fp) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist om rättvis konkurrens med kommunala bolagEn del kommunala bolag bedriver verksamhet i konkurrens med andra bolag, exempelvis om leveranser av el och fjärrvärme. Om en kommun lånar ut pengar till sina bolag till en lägre ränta än den man själv betalar när man lånar pengar ger man en subvention till bolaget. Konkurrensen mellan det kommunala bolaget och andra bolag på marknaden sker då inte på lika villkor.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att konkurrensen med kommunala bolag ska ske på lika villkor?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:315 besvarad av Sven-Erik Österberg
Svar på fråga 2004/05:315 om rättvis konkurrens med kommunala bolag
Statsrådet Sven-Erik Österberg
Lennart Fremling har frågat vilka åtgärder som jordbruksministern avser att vidta för att konkurrensen med kommunala bolag ska ske på lika villkor. På grund av arbetsfördelningen inom regeringen ankommer det på mig att besvara frågan.
Som Lennart Fremling påpekar bedriver en del kommunala bolag verksamhet i konkurrens med privatägda bolag. Den allmänna kommunala kompetensen medger att kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Kommuner och landsting har således en helt oomtvistad rätt att vara verksamma på en rad områden som vanligen ses som en del av näringslivet, till exempel el-, gas-, värmeverk, buss-, spårvägs- och sjötrafikföretag, tvätterier, hamnar, flygplatser. Samtidigt står det klart att det finns ett stort område inom näringslivet som av tradition är förbehållet den enskilda företagsamheten.
De flesta sedvanliga kommunala affärsverksamheterna ska bedrivas utan vinstsyfte. I några fall, till exempel elhandel, el- och fjärrvärmedistribution samt viss kollektivtrafik, anges dock i särskild lagstiftning att verksamheten ska bedrivas på affärsmässiga grunder. I denna lagstiftning anges även att verksamheten ska särredovisas.
Kraven på särredovisning möjliggör insyn i den verksamhet som ska bedrivas på affärsmässiga grunder. Insynen minskar risken för korssubventionering som annars kan leda till ojämlika konkurrensvillkor för offentliga och privata aktörer.
Ytterst är det styrelserna som ansvarar för att bolagen följer lagen. Bolagens revisorer och lekmannarevisorer har till uppgift att granska att bestämmelserna följs. Därtill ska kommun- eller landstingsstyrelsen ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs av kommunala företag.
I sammanhanget kan nämnas att det inom Regeringskansliet bereds en proposition som avser att införliva det så kallade transparensdirektivet. Direktivets bestämmelser syftar till att ytterligare säkerställa insyn i de finansiella förbindelserna mellan bland annat kommuner och landsting och deras tjänsteproducerande företag.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.