Rättvis infrastrukturmedelstilldelning
Skriftlig fråga 2020/21:2546 av Saila Quicklund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-14
- Överlämnad
- 2021-04-15
- Anmäld
- 2021-04-16
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Människors möjligheter att bo och arbeta i hela Sverige förutsätter en god infrastruktur som skapar tillgänglighet och framkomlighet. Det är värt att framhålla att beräkningsgrunderna för investeringar i underhåll av vägar bör ta mer hänsyn till de olika näringarna och inte bara till befolkningsstorleken.
Jämtlands län har betydande basnäring i skog, jordbruk och även turism. Det är näringar i starkt beroende av framkomliga vägar. Många år av bristande underhåll i grundförstärkning och beläggning skapar problem, speciellt med bärighet på grusvägarna, som är mer påtagliga ute i skogslänen. Det är viktigt att detta tas i beaktande i fördelningen av Trafikverkets anslag. Jämtlands län har som exempel långt mycket mer länsväg och fler fordonskilometer i total vägbelastning än de andra länen. Trafikverket bör ta större hänsyn till detta i planering av framtida anslag.
Det som utmärker Jämtlands län är dess turism, som är starkt säsongsbunden. Länet har med sin skidturism en hög belastning speciellt under sportlov och påsklovsveckor men bygger också ut sin verksamhet till att bli mer säsongsberoende. Det är problematiskt om infrastrukturen i detta område i alltför hög grad anpassas efter genomsnittlig belastning över helåret.
Turismen, som under 2000-talet har ökat med nästan 100 procent, är betydelsefull, speciellt för Jämtlands län. Bristande framkomlighet och osäkra transporter för besökare riskerar att gå ut över konkurrenskraften för länet. Detta gäller för väg, järnväg och även flyg.
För att turismen ute i landet ska stå sig stark i konkurrens med andra, och för de olika näringarna som är starkt beroende av framkomliga vägar och järnvägar, är det viktigt att man i sina beräkningsgrunder för underhåll och investeringar i infrastruktur ser över möjligheten att ta större hänsyn till dessa faktorer.
Min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att skapa mer rättvisa förutsättningar gällande infrastrukturmedelstilldelning till våra län?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2546 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2020/21:2546 av Saila Quicklund (M)
Rättvis infrastrukturmedelstilldelning
Saila Quicklund har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skapa mer rättvisa förutsättningar gällande infrastrukturmedelstilldelning till våra län.
En god tillgänglighet i hela Sverige är nödvändig för att det ska vara möjligt att bo, leva och verka i alla delar av landet samt för att få ett Sverige som håller ihop. Regeringens övergripande mål för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet.
Den långsiktiga planen för transportinfrastrukturen redovisas i den nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet. Regeringen lämnade den 16 april propositionen Framtidens infrastruktur – hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) till riksdagen. Efter att infrastrukturpropositionen beslutats av riksdagen fortsätter arbetet med den så kallade åtgärdsplaneringen.
Den statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen förperioden 2022–2033 föreslås uppgå till 799 miljarder kronor – en ökning på 176,5 miljarder kronor jämfört med perioden 2018–2029. Tillkommande medel som banavgifter och trängselavgifter beräknas uppgå till 77 miljarder kronor, vilket sammantaget ger en ram på 876 miljarder kronor. Propositionen innebär den största ekonomiska ramen för infrastruktur någonsin, både för att ta hand om befintlig infrastruktur, men också för att genomföra nya investeringar i hela landet.
Infrastrukturplaneringen är en viktig del i att uppnå de transportpolitiska målen, inklusive klimatmålen, och propositionen ger inriktningen för transportinfrastrukturens roll i samhällsbygget. Det är många avvägningar som ska göras under processen, men de transportpolitiska målen är alltid utgångspunkten och vägledande vid fördelning av resurser. Målsättningen är att bidra till tillgängligheten, klimatarbetet, vidgade arbetsmarknadsregioner, regional utveckling, stärkt totalförsvar, sammanhållning och Sveriges konkurrenskraft – i hela landet.
Stockholm den 21 april 2021
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.