rättssystemets skydd till utsatta grupper
Skriftlig fråga 2003/04:1330 av Acketoft, Tina (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-06-10
- Anmäld
- 2004-06-14
- Besvarad
- 2004-06-16
- Svar anmält
- 2004-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 juni
Fråga 2003/04:1330
av Tina Acketoft (fp) till justitieminister Thomas Bodström om rättssystemets skydd till utsatta grupperVåld mot kvinnor är inte en enskild jämställdhets- eller "kvinnofråga". Det är först och främst en rätts- och demokratifråga. Rätten till liv, frihet och säkerhet är fastslagen i Europakonventionen och i vår grundlag. I dag lever många kvinnor under ständigt hot, återkommande misshandel och med sin rörelsefrihet inskränkt. Dessa kvinnors mänskliga rättigheter åsidosätts gång på gång @ först av förövaren och sedan av samhället som misslyckas med att ingripa.
Mot denna bakgrund är Mona Sahlins uttalande om att våldsutsatta kvinnor ska lämna landet för att få skydd skrämmande. Den ständiga känslan hos brottsoffren av att vara beredd att fly bekräftas och förstärks i och med att samhället inte kan skapa den trygghet som borde vara självklar. Hotade och misshandlade kvinnor i Sverige kan i dag inte skyddas av det svenska rättsväsendet. En utveckling där hotade brottsoffer och vittnen, med statens goda minne, tvingas att lämna landet för att undkomma sina förövare är inte önskvärd.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att säkra hotade personers trygghet?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1330 besvarad av Thomas Bodström
den 16 juni
Svar på fråga 2003/04:1330 om rättssystemets skydd till utsatta grupper
Justitieminister Thomas Bodström
Tina Acketoft har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkra hotade personers trygghet.
Frågor om våld mot kvinnor är ett viktigt område för mig och regeringen. Jag håller med Tina Acketoft om att våld mot kvinnor främst är en rätts- och demokratifråga. Det är av stor vikt att vi aktivt arbetar för att bekämpa våld mot kvinnor, på såväl nationell som internationell nivå.
FN, Europarådet och EU har var för sig tagit fram rättsliga instrument som behandlar mänskliga rättigheter. Det pågår ett ständigt internationellt arbete för att ytterligare förbättra utsatta personers situation. Som exempel kan nämnas Europarådets förslag till konvention mot människohandel.
Även på nationell nivå har åtskilligt gjorts och åtskilligt görs för att förbättra situationen för våldsutsatta kvinnor. Under senare år har flera förändringar av lagstiftningen genomförts. I september förra året trädde ändringar i besöksförbudslagen i kraft som bland annat innebär att besöksförbud kan meddelas avseende gemensam bostad. En lag som har betytt mycket är lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster. Genom lagen har samhället på ett tydligt sätt visat att kvinnor i Sverige inte är till salu. Ännu en lag som bör framhållas är lagen om förbud mot människohandel för sexuella ändamål. Det är av stor vikt att bekämpa handel med människor då brotten innefattar ett hänsynslöst och cyniskt utnyttjande av andra människor som ofta kommer från länder där det råder fattigdom och arbetslöshet. För närvarande pågår en reformering av sexualbrottslagstiftningen.
Tyvärr finns det fall då en utsatt person kan vara i behov av ett speciellt skydd från samhällets sida. Exempelvis kan så kallade fingerade personuppgifter ges en person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet. När en utsatt person behöver ändra sin livsstil för att undvika risken att utsättas för brott är detta i sig ett misslyckande. Men det finns personer som, trots alla åtgärder från samhällets och de utsatta kvinnornas sida, inte låter sig hindras. Det medför att enstaka kvinnor som en sista utväg kan tvingas att använda sig av så kallade fingerade personuppgifter eller till och med att lämna landet.
Mycket har alltså gjorts för att förbättra de utsattas situation i samhället men självklart kan det göras mer. Frågor om våld mot kvinnor kommer därför att ges fortsatt hög prioritet inom regeringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
