rättssystemet i Kosovo
Skriftlig fråga 2000/01:351 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-12-05
- Anmäld
- 2000-12-12
- Besvarad
- 2000-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:351
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om rättssystemet i KosovoÅr 1999 kännetecknades situationen på Balkan av bl.a. den stora strömmen av flyktingar från Kosovo. Ungefär en miljon människor flydde för sina liv över gränserna. Många tvingades från sina hem av serbiska militära och paramilitära grupper. När sedan Rambouilletavtalet undertecknats var glädjen hos alla kosovoalbanska flyktingar stor. De kunde återvända hem. Men många hade inga hem att återvända till. De som var kvar var i stor utsträckning förstörda. Djuren var dödade, husen ofta så gott som pulvriserade och marken på många håll obrukbar på grund av minor.
Europeiska unionen, Världssamfundet och andra internationella institutioner lovade väl tilltagna humanitära och rättsvårdande insatser. Trots det hade många människor i Kosovo inte tak över huvudet under förra vintern. Mat och kläder var det ont om liksom också pengar att köpa för. Poliser sändes till Kosovo och inhemska utbildades på plats, men i otillräckligt antal för att upprätthålla ett rättssystem värt namnet.
I dag är det kaos på rättsområdet i Kosovo. Människor ur olika grupper mördas. Exempelvis är politiker ur det parti, LDK, som fick de flesta rösterna vid kommunalvalen i höstas utsatta för terror, mordhot och mord. På grund av ett dåligt fungerande rättssystem går mördarna fria. Rädslan och hopplösheten breder på nytt ut sig alltmer.
Min fråga till statsrådet är:
Hur tänker regeringen agera för att snabbt få till stånd ett fungerande rättssystem i Kosovo?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:351 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 14 december
Svar på fråga 2000/01:351 om rättssystemet i Kosovo
Utrikesminister Anna Lindh
Margareta Viklund har lyft fram en mycket viktig fråga för den fortsatta utvecklingen i Kosovo. När säkerhetsrådet den 10 juni 1999 antog resolution 1244 ställdes FN, NATO och det övriga internationella samfundet inför mycket stora utmaningar. Från ett i grunden raserat samhälle med svåra etniska motsättningar gällde det att återställa säkerhet, lag och ordning och skapa förutsättningar för flyktingåtervändande, upprättande av civila samhällsfunktioner och långsiktig och hållbar ekonomisk utveckling. Kosovo utvecklade sig snabbt till en av de mest omfattande internationella fredsbyggande operationerna i modern tid.
I denna svåra miljö har flera framsteg gjorts. För att hantera det massiva spontana flyktingåtervändandet och den svåra förödelsen av bostäder och skolor genomfördes inför förra vintern ett omfattande nödskydds- och rehabiliteringsprogram, under ledning av UNHCR. Tack vare omfattande insatser i kombination med en mild vinter behövde endast ett fåtal människor söka tillflykt i de allmänna nödbostäder som upprättades över hela Kosovo.
Men många utmaningar återstår. En av de större avser situationen inom rättssektorn, som ännu inte har stabiliserats. De från början obefintliga och i dag fortfarande svaga rättsvårdande institutionerna har inte haft tillräcklig kapacitet för att hantera omfattande etniskt motiverade brott, organiserad brottslighet och allmän laglöshet. Juridisk personal utsätts ofta för hårda påtryckningar. Det har medfört svårigheter att upprätthålla en etnisk opartiskhet inom hela rättskedjan.
FN:s mission i Kosovo har under året gjort särskilda ansträngningar för att komma till rätta med bristerna i rättssystemet. En tydlig erfarenhet har varit att rättssystemet inte är starkare än sin svagaste länk. Hela kedjan @ domstol, polis och kriminalvård @ måste fås att fungera. Även om mycket återstår att göra, bl.a. på kriminalvårdssidan, så har den lamslagenhet som länge rådde kunnat hävas. Från svensk sida har vi uppmuntrat och stött denna helt nödvändiga inriktning på insatser på rättsområdet.
Ett tiotal internationella domare och åklagare, i stort sett det antal som UNMIK hittills har begärt, däribland en svensk domare och en åklagare, är för närvarande verksamma vid distriktsdomstolar runtom i Kosovo. Dessa utför ett utomordentligt viktigt och utsatt arbete med att hantera bl.a. krigsförbrytelser eller etniskt motiverade brott. Rättsskipningen är en avgörande förutsättning för att en långsiktig etnisk försoningsprocess alls ska vara möjlig.
Missionens polisinsats har successivt växt och omfattar för närvarande runt 4 500 civilpoliser som utför exekutiva polisuppgifter. Sverige bidrar med 60 poliser, däribland tio instruktörer till den polisskola som i OSSE:s regi utbildar Kosovos framtida lokala poliskår.
Inom UNMIK är OSSE ledande i projekt som syftar till att stärka respekten för rättssamhällets principer. I samarbete med Europarådet har ett utbildningscenter för domare och åklagare @ Kosovo Judicial Institute @ upprättats. Institutet har bl.a. genomfört seminarier för lokala domare och åklagare om Europakonventionen om mänskliga fri- och rättigheter. OSSE har även tagit initiativ till upprättandet av Kosovo Law Centre, en NGO som är tänkt att fungera som ett lokalt forskningscenter för rättsfrågor. Sverige har sekonderat ett trettiotal tjänstemän till OSSE-missionen, bl.a. expertis inom rättssektorn.
Det internationella samfundet har mycket att lära av Kosovooperationen, inte minst när det gäller behovet av snabba insatser för att återupprätta och stärka svaga eller obefintliga rättssektorer efter våldsamma konflikter. Jag vill i detta sammanhang framhålla det arbete som pågår för att utveckla EU:s kapacitet inom området civil krishantering, liksom FN:s och OSSE:s arbete för att stärka och öka samordningen av civila insatser i fredsbyggande operationer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.