Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättsskydd för äganderätt

Skriftlig fråga 2000/01:442 av Cederfelt, Margareta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-14
Besvarad
2000-12-20
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 december

Fråga 2000/01:442

 av Margareta Cederfelt (m) till justitieminister Thomas Bodström om rättsskydd för äganderätt

Sverige har det svagaste äganderättsskyddet i Norden. Danmark, Norge och Island hör tillsammans med exempelvis Grekland och Ungern till de länder som i sin grundlag fastställt att full ersättning ska utgå vid expropriation och andra intrång i den privata äganderätten. Den svenska grundlagen är inte lika tydlig på denna punkt.

Medborgare som upplever sin äganderätt kränkt av svenska rättsinstanser kan överklaga till Europadomstolen i Strasbourg, vilket ofta skett på senare år. Det är dock mycket sällsynt att domstolen avkunnar domar som ställer medlemsstaternas regeringar vid skampålen. Äganderättsskyddet är en nationell angelägenhet som ska beaktas i den inhemska lagstiftningen. Respekten för äganderätten är en framtidsfråga för Sveriges tillväxt, välfärd och säkerhet.

Med anledning av ovanstående ställer jag följande fråga till justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern vidta för att stärka rättsskyddet för äganderätten i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:442 besvarad av statsrådet Britta Lejon

den 20 december

Svar på fråga 2000/01:442 om rättsskydd för äganderätt

Statsrådet Britta Lejon

Margareta Cederfelt har frågat justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att stärka rättsskyddet för äganderätten i Sverige. Margareta Cederfelt har ställt frågan mot bakgrund av vilket äganderättsskydd vissa andra länder i Europa har i sin grundlag.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller inte någon uttrycklig regel om att ersättning ska utgå vid ingrepp i någon annans egendom. I 2 kap. 18 § regeringsformen sägs att den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållandet till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Grundlagsbestämmelsen ger alltså ett mer långtgående skydd än Europakonventionen.

Ordalydelsen i bestämmelsen har diskuterats under senare år. En parlamentariskt sammansatt kommitté, 1999 års författningsutredning, har fått i uppdrag att se över bestämmelsen och lämna förslag till ny lydelse (dir. 1999:71). När utredningen har lämnat sitt betänkande kommer regeringen att ta ställning till hur man ska gå vidare med frågan. Därutöver har jag inte för avsikt att vidta några åtgärder när det gäller skyddet för äganderätten i regeringsformen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.