Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättssäkerheten vid asylutredning

Skriftlig fråga 2001/02:1174 av Lindstedt Staaf, Ester (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-17
Anmäld
2002-05-21
Besvarad
2002-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 maj

Fråga 2001/02:1174

 av Ester Lindstedt Staaf (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om rättssäkerheten vid asylutredning

Barnombudsmannen konstaterade nyligen i sin rapport att barnen i asylsökande flyktingfamiljer i hälften av fallen inte hörs av utredande myndighet, trots att reglerna säger att barnen regelmässigt ska höras. Det bekräftas av Rädda Barnen och Röda korset, som har egna flyktinghandläggare. Deras flyktinghandläggare får ofta fram en annan och mycket mer nyanserad bild av dessa barn och familjer.

Mot den bakgrunden förefaller det bekymmersamt att flyktingfamiljer med barn utvisas på grund av till synes summariska myndighetsutredningar. Ett stort och pedagogiskt problem är att den utvisningshotade inte ens får se utredningen om sig själv. Ett sådant förfarande är inte rättssäkert.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra rättssäkerheten vid asylutredning av barnfamiljer?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1174 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 24 maj

Svar på fråga 2001/02:1174 om rättssäkerheten vid asylutredning

Statsrådet Jan O Karlsson

Ester Lindstedt-Staaf har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förbättra rättssäkerheten vid asylutredning av barnfamiljer.

Som bakgrund till sin fråga uppger Ester Lindstedt-Staaf att Barnombudsmannen nyligen konstaterat i en rapport att barnen i asylsökande barnfamiljer i hälften av fallen inte hörs av utredande myndighet trots att reglerna säger att barnen regelmässigt ska höras. Ester Lindstedt-Staaf uppger att det förefaller bekymmersamt att flyktingfamiljer med barn utvisas på grund av till synes summariska myndighetsutredningar samt att det är ett stort och pedagogiskt problem att den utvisningshotade inte ens får se utredningen om sig själv.

Barnens roll i asylprocessen är ett prioriterat ämne. Regeringen arbetar kontinuerligt med frågor som rör asylsökande barn och deras rättigheter. I sin delrapport SOU 1996:115 berörde Barnkommittén frågan om barnet i asylutredningarna. Genom lagändringen 1997 infördes den s.k. portalparagrafen om barnets bästa i utlänningslagen samtidigt med den lagregel som tar upp hörande av barn. Sverige är framstående när det gäller att uppmärksamma de asylsökande barnens särskilda behov och är pådrivande när det gäller att uppmärksamma barnens särskilda behov inom arbetet med att harmonisera den europeiska asylpolitiken.

Barnombudsmannens rapport från år 2000 Barnets bästa i asylärenden föranledde Migrationsverket att i sin rapport Barn i utlänningsärenden från februari 2001 föra ett resonemang kring de åsikter som framförts av Barnombudsmannen samt lämna förslag till åtgärder på de problem som uppmärksammats. Migrationsverket genomför utbildningar om bl.a. FN:s barnkonvention och dess betydelse i utlänningsrätten, samtalsmetodik och hur barnet påverkas av en utredningssituation. Verkets riktlinjer för hörande av barn i asylutredningar är också föremål för översyn som en direkt följd av rapportens slutsatser. Migrationsverket är en s.k. pilotmyndighet för Barnombudsmannen i arbetet med barnkonventionen.

Låt mig klargöra följande beträffande asylutredningarna. Så gott som alla asylsökande har rätt till offentligt biträde om de riskerar avvisning. Det offentliga biträdet, en advokat eller jurist med särskilda kunskaper i utlänningsrätt, är i flertalet fall närvarande vid asylutredningarna med möjlighet att ställa kompletterande frågor. Asylutredningen ska, om inget annat överenskommits, efter förhöret läsas upp för den sökande med hjälp av tolk så att den sökande får möjlighet att påpeka felaktigheter och missförstånd. Biträdet får en kopia av asylutredningen och går lämpligen igenom den tillsammans med den asylsökande. Biträdet har sedan ytterligare möjlighet att kommentera utredningen i en inlaga till verket. Den asylsökande har laglig rätt att själv få ut en kopia av asylutredningen.

När det gäller hörande av barn i asylutredningar så krävs det med hänsyn till barnets bästa noggranna överväganden av utlänningsmyndigheterna utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. I detta ligger även bedömningen av om det är lämpligt att höra barn som ingår i en asylsökande familj. Inför lagändringen 1997 uttalade regeringen bl.a. att man var medveten om det förhållandet att det inte alltid, i vart fall inte tveklöst, kan sägas vara till barnets bästa att det hörs.

Enligt Migrationsverkets riktlinjer ska barnets ålder och mognad och eventuellt motstridiga intresse till vårdnadshavaren avgöra om barnet ska höras genom föräldern, i förälderns närvaro eller ensamt. Ett samråd med föräldern måste alltid ske. Vid utredningen ska manlig eller kvinnlig handläggare alltid övervägas och det offentliga biträdet bör alltid närvara vid utredningen. Sakkunnigutlåtande och medverkan av fristående organisationer (exempelvis Röda korset eller Rädda Barnen) ska alltid övervägas. Barnets inställning ska klarläggas om detta inte är olämpligt och därvid ska beaktas såväl asylskäl som andra skäl för uppehållstillstånd.

Regeringen följer noggrant hur barnets rättigheter tas till vara av utlänningsmyndigheterna och hur dessa myndigheter fortsätter att utveckla sitt förhållningssätt till asylsökande barns rättigheter. Enligt min uppfattning har Migrationsverket kommit långt när det gäller att söka allt bättre lösningar på de problem som uppstår beträffande asylutredningar och barn i asylsökande familjer. Det finns för närvarande ingen anledning att vidta några åtgärder i frågan från regeringens sida.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.