Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättssäker asylprövning

Skriftlig fråga 2003/04:525 av Jönsson, Mona (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-14
Anmäld
2004-01-20
Svar anmält
2004-01-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga 2003/04:525

 av Mona Jönsson (mp) till statsrådet Barbro Holmberg om rättssäker asylprövning

Hanan Attia och hennes fem barn lever nu gömda eftersom de hotas av avvisning till ett Egypten där de riskerar tortyr och annan förföljelse. Beslutet av Utlänningsnämnden är en direkt följd av det beslut regeringen fattade den 18 januari 2001 att, på svaga grunder, avvisa Hanans make. Flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, däribland Amnesty och Helsingforskommittén, har kritiserat myndigheternas handläggning och regeringen.

Egypten är ett land där det förekommer tortyr av politiska fångar. Det finns också fall där anhöriga till sådana fångar, enbart på grund av släktskapet, har blivit offer för tortyr och frihetsberövande utan åtal eller rättegång. Hanan Attia, och även hennes barn, löper risk att utsättas för en rad kränkningar trots att hon aldrig, och allra minst barnen, varit misstänkt för någon form av terrorhandling. Hanan Attia och hennes barn har på grund av beslutet om maken från 2001 inte fått tillgång till en rättssäker asylprövning.

Mot bakgrund av detta, och MR-organisationernas kritik, vill jag fråga migrationsministern vad hon avser att göra för att garantera att asylsökande egyptier med släktband till tidigare utvisade personer som bedömts sakna flyktingstatus ska få en rättssäker asylprövning i överensstämmelse med internationella normer.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:525 besvarad av Barbro Holmberg

den 14 januari

Svar på fråga 2003/04:525 om rättssäker asylprövning

Statsrådet Barbro Holmberg

Mona Jönsson har frågat mig vad jag avser att göra för att garantera att asylsökande egyptier med släktband till tidigare utvisade personer som bedömts sakna flyktingstatus ska få en rättssäker asylprövning i överensstämmelse med internationella normer.

Mona Jönsson refererar till ett regeringsbeslut den 18 december 2001 genom vilket två makar och deras barn, som vistades i Sverige som asylsökande, avvisades till hemlandet. Avvisningen beträffande mannen i familjen verkställdes. Mona Jönsson påstår att beslutet fattades på svaga grunder. Jag vill understryka att beslutet var väl underbyggt.

I utlänningslagen föreskrivs bland annat att Migrationsverket och Utlänningsnämnden, med eget yttrande, får överlämna ett ärende till regeringen om ärendet bedöms ha en sådan betydelse för rikets säkerhet eller annars för allmän säkerhet att regeringen bör pröva ärendet. Migrationsverket överlämnade det aktuella ärendet i enlighet med gällande lagstiftning. Det översändes först till Utlänningsnämnden som bifogade ett eget yttrande och vidarebefordrade ärendet till regeringen. Både verket och nämnden har i sina yttranden gjort en bedömning i sakfrågan.

I utlänningsrätten bedöms asylansökningar från medlemmar i samma familj samtidigt, normalt sett i ett och samma beslut. Inom ramen för beslutet ska fortfarande en individuell bedömning av vars och ens asylskäl göras. Familjen ska alltså betraktas som en helhet samtidigt som en individuell prövning ska göras. Det ärende som överlämnades till regeringen 2001 omfattade hela familjen.

Mona Jönssons påståenden om risken för att familjen kommer att utsättas för kränkningar vid ett återvändande till hemlandet synes sakna grund. Strax efter regeringsbeslutet 2001 ingav kvinnan i familjen klagomål till FN:s kommitté mot tortyr. Efter nästan två år har kommittén nu slutbehandlat ärendet. Kommittén fann att de garantier som regeringen erhållit från kvinnans hemland var tillfredsställande. Enligt kommittén är den åberopade anknytningen till maken i sig otillräcklig för att grunda ett anspråk på skyddsbehov. Kommittén anger i sitt ställningstagande att det för närvarande inte föreligger någon välgrundad risk för att klaganden skulle komma att utsättas för tortyr vid ett återvändande. Kommittén konstaterar avslutningsvis att en avvisning inte skulle strida mot Sveriges åtaganden enligt FN:s konvention mot tortyr med mera.

Enligt vad jag har erfarit är ett ärende om uppehållstillstånd för kvinnan och barnen aktuellt hos Utlänningsnämnden. Ärendet handläggs enligt normala rutiner. På det här stadiet saknas laglig möjlighet för nämnden att överlämna ärendet till regeringen för avgörande och jag kan inte som minister kommentera hur ett ärende som är under handläggning hos en förvaltningsmyndighet bör bedömas.

Jag vill i övrigt hänvisa till mitt svar i dag på riksdagsfråga 2003/04:526 av Lars Ohly om avvisningen till Egypten.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.