Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättspsykiatrisk vård

Skriftlig fråga 2003/04:64 av Andersson, Magdalena (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-10
Anmäld
2003-10-14
Besvarad
2003-10-17
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-10-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 oktober

Fråga 2003/04:64

 av Magdalena Andersson (m) till socialminister Lars Engqvist om rättspsykiatrisk vård

I lagen om rättspsykiatrisk vård (1991:1129) framgår vilka personer som kan dömas till psykiatrisk vård i stället för fängelse och vilka kriterier som gäller. Där hänvisas också till föreskrifterna i hälso- och sjukvårdslagen om skyldigheten för en landstingskommun att erbjuda hälso- och sjukvård och att detta även gäller rättspsykiatrisk vård.

Sagt med andra ord @ det är staten som via sina domstolar fattar beslut om vård, men det är landstingen som får stå för utförandet och kostnaderna.

Antalet dömda till rättspsykiatrisk vård ökar och dessutom ökar vårdtiderna på grund av mer komplexa problem hos de dömda. En del dömda patienter vårdas på rättspsykiatriska kliniker runt om i landet och då får det egna landstinget stå för kostnaderna, andra patienter vårdas på landstingens egna psykiatriska kliniker. Eftersom de är dömda till vård kommer de i förtur till den vård som finns.

På många platser, bland annat i Jönköpings län, har det inneburit att andra psykiskt sjuka trängs undan. Patienter i allmänpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin och öppenvården har blivit lidande.

Avser socialministern att vidta några åtgärder för att överföra ansvaret för dem som är dömda till rättspsykiatrisk vård från landstingen till staten?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:64 besvarad av Thomas Bodström

den 17 oktober

Svar på fråga 2003/04:64 om rättspsykiatrisk vård

Justitieminister Thomas Bodström

Magdalena Andersson har frågat socialministern om denne avser att vidta några åtgärder för att överföra ansvaret för dem som är dömda till rättspsykiatrisk vård från landstingen till staten.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Inledningsvis kan konstateras att antalet personer som dömts till påföljden överlämnande till rättspsykiatrisk vård har varit relativt konstant under den senaste tioårsperioden. Det rör sig om mellan 365 och 400 personer per år. Antalet inskrivna i rättspsykiatrisk vård har dock under samma period ökat från ca 830 till 1 280, vilket framför allt beror på att vårdtiderna har förlängts. Detta hänger bland annat samman med en ökad fokusering på samhällsskyddsaspekter.

Psykansvarskommittén har i sitt betänkande Psykisk störning, brott och ansvar (SOU 2002:3) lämnat förslag till ett reformerat system för omhändertagande av och påföljder för psykiskt störda personer som har begått brott. Även frågan om finansieringen av den rättspsykiatriska vården har behandlats av kommittén.

Betänkandet har remissbehandlats och kommitténs förslag bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. Inom ramen för det arbetet har även en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen tagits fram.

Frågan om hur ett påföljdssystem för psykiskt störda lagöverträdare ska utformas och finansieras är komplicerad och berör flera departement. Regeringen har ännu inte tagit ställning till de förslag som presenteras i betänkandet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.