Rättspsykiatrisk vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2020/21:2822 av Pia Steensland (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-05-11
- Överlämnad
- 2021-05-12
- Anmäld
- 2021-05-18
- Svarsdatum
- 2021-05-19
- Besvarad
- 2021-05-19
- Sista svarsdatum
- 2021-05-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
P1-programmet Kaliber har nyligen gjort en granskning av den rättspsykiatriska vården. De fann att år 2020 fanns det runt 30 personer med medelsvår intellektuell funktionsnedsättning som var inskrivna i rättspsykiatrin efter att de dömts för brott (enligt uppgift från Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister). Det handlar om vuxna personer som på grund av sin funktionsnedsättning har en mental ålder av ett barn, inte sällan motsvarande ett barn på lågstadienivå, och därmed saknar ansvarsförmåga.
Målet med rättspsykiatrisk vård är att förbättra patientens psykiska hälsa och att patienten ska bli fri från eventuellt missbruk för att kunna ha ett bra fungerande liv och därigenom löpa mindre risk att återfalla i allvarliga brott. Men intellektuell funktionsnedsättning går inte att behandla eller bota. Dessa personer riskerar därför att bli kvar inom den rättspsykiatriska vården under lång tid.
I de flesta länder kan man hävda att man är otillräknelig. Men det svenska rättssystemet skiljer ut sig internationellt genom att det inte finns något undantag för personer som saknar ansvarsförmåga i straffrätten. Ett antal statliga utredningar har sett över frågan.
Den parlamentariska utredningen Psykansvarskommittén kom 2002 fram till att det borde återinföras ett krav på tillräknelighet i lagstiftningen. Men inga reformer har genomförts, och justitieminister Morgan Johansson (S) har med anledning av den aktuella granskningen uttalat till P1-programmet Kaliber att han i dagsläget inte ser något behov av att göra några förändringar på området. Johansson menar att det svenska systemet ger utrymme för att anpassa påföljden och i vissa situationer inte döma ut någon påföljd alls. Ministerns uttalande har kritiserats av representanter från exempelvis rättsväsendet, Psykologförbundet och olika funktionsrättsorganisationer, då de menar att det svenska rättssystemet, till skillnad från de flesta andra länders rättssystem, inte ger tillräckligt skydd för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Baserat på ovanstående önskar jag ställa följande fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Om inte ministern och regeringen är beredda att göra de förändringar på området som flera utredningar föreslagit, på vilket sätt anser ministern och regeringen då att systemet med påföljd och vård bättre kan anpassas för personer med intellektuell funktionsnedsättning som har en mental nivå som ett barn och därmed saknar ansvarsförmåga?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2822 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:2822 av Pia Steensland (KD)
Rättspsykiatrisk vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Pia Steensland har frågat mig om jag och regeringen inte är beredda att göra de förändringar på området som flera utredningar föreslagit, på vilket sätt anser jag och regeringen då att systemet med påföljd och vård bättre kan anpassas för personer med intellektuell funktionsnedsättning som har en mental nivå som ett barn och därmed saknar ansvarsförmåga.
Frågan om hur personer med allvarliga psykiska störningar och intellektuella funktionsnedsättningar ska hanteras i straffsystemet är komplex. Det nuvarande svenska systemet är sedan länge uppbyggt på så sätt att även personer med sådana störningar eller funktionsnedsättningar kan dömas för brott. Samtidigt finns i lagstiftningen olika möjligheter för rättsväsendet att beakta den enskildes psykiska status och förutsättningar.
Det är enligt rättegångsbalken möjligt att i vissa fall avstå från utredning och åtal när en person med en intellektuell funktionsnedsättning får psykiatrisk vård eller har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Samma sak gäller i undantagsfall om det av särskilda skäl är uppenbart att det inte krävs någon påföljd för att avhålla den misstänkte från brottslighet. Det kan handla om att den misstänkte har en intellektuell funktionsnedsättning och det är uppenbart att straffrättsliga reaktioner är betydelselösa.
Om en person med en intellektuell funktionsnedsättning ändå åtalas finns det i brottsbalken regler som ger domstolen möjlighet att i vissa situationer inte döma ut någon påföljd alls. Det finns också regler om strafflindring.
Inom Kriminalvården finns goda möjligheter att individuellt anpassa verkställigheten av en påföljd. Myndighetens arbete bygger på en modell som utgår från varje individs individuella risker, behov och mottaglighet för insatser. En person med intellektuell funktionsnedsättning som verkställer exempelvis en skyddstillsyn har också rätt till samma insatser och stöd som andra i samhället.
Regeringen genomför flera satsningar för att stärka och utveckla tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. För 2021 fördelas ca 1,7 miljarder kronor genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringen har vidare uppdragit åt Socialstyrelsen att kartlägga den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Meningen är att öka kunskapen om den vård som bedrivs för personer som fyllt 18 år.
Avslutningsvis vill jag understryka vikten av att personer med intellektuell funktionsnedsättning får vård som svarar mot deras specifika behov.
Stockholm den 19 maj 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.