Rättsliga brister i Försäkringskassans återkrav
Skriftlig fråga 2025/26:194 av Malte Tängmark Roos (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-11-12
- Överlämnad
- 2025-11-13
- Anmäld
- 2025-11-14
- Svarsdatum
- 2025-11-19
- Besvarad
- 2025-11-19
- Sista svarsdatum
- 2025-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) släppte den 6 november sin rapport Rättsliga brister i återkrav? (2025:8), där de har granskat Försäkringskassans återkravshandläggning av sjukpenning och föräldrapenning. I rapporten konstaterar ISF att den rättsliga kvaliteten på Försäkringskassans handläggning av återkrav brister i närmare 60 procent av ärendena. Särskilt många brister gällde bedömningen av om det över huvud taget har skett en felaktig utbetalning. I 54 procent av alla ärenden saknades till och med en tydlig motivering till att en utbetalning bedömts som felaktig, eller vad den enskilde påstås ha gjort för fel. Sjuka människor med redan dålig ekonomi kan alltså ha tvingats betala tillbaka pengar i onödan och utan att veta varför.
Bland bristerna finner ISF även att Försäkringskassan behöver bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person bör anses ha handlat i ond tro, det vill säga borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och när det kan finnas särskilda skäl att låta bli att kräva tillbaka pengar (eftergift). ISF konstaterar att Försäkringskassan riskerar att ställa återkrav på enskilda personer som de inte har någon grund för. ISF själva skriver att “beslut om återkrav behöver hålla hög rättslig kvalitet, eftersom de kan få stora konsekvenser för enskilda”.
ISF skriver att det finns skäl att anta att bristerna också finns i återkrav av andra förmåner än sjukpenning och föräldrapenning. Det skulle exempelvis kunna gälla assistansersättning. ISF varnar för att bristerna kan bli ännu allvarligare om regeringens planer på nya sanktionsavgifter inom socialförsäkringarna förverkligas. Den nya straffavgiften som regeringen vill införa är på 25 procent av det felaktiga beloppet. Beloppet kan bli väldigt högt om Försäkringskassans upptäcker felet efter exempelvis flera månaders felaktiga utbetalningar.
Det är djupt allvarligt att Försäkringskassan brister i sitt rättsliga arbete med återkrav. Återkrav kan få allvarliga konsekvenser för människors ekonomi och livssituation, och därför måste vi kräva att utredningarna av om det alls har skett en felaktig utbetalning och ifall ett återkrav är korrekt håller högsta rättsliga kvalitet och att ingen ska straffas för myndighetens egna brister.
Mina frågor till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje är därför:
Hur kommer ministern att agera för att komma till rätta med bristerna inom Försäkringskassans arbete med återkrav och eftergift och är ministern beredd att avbryta planerna på att införa sanktionsavgifter ifall rättssäkerheten i Försäkringskassans handläggning av återkrav inte kan garanteras?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:194 besvarad av Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2025/26:194 Rättsliga brister i Försäkringskassans återkrav
till Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M)
Svar på fråga 2025/26:194 av Malte Tängmark Roos (MP)
Rättsliga brister i Försäkringskassans återkrav
Malte Tängmark Roos har frågat mig hur jag kommer att agera för att komma till rätta med bristerna inom Försäkringskassans arbete med återkrav och eftergift och om jag är beredd att avbryta planerna på att införa sanktionsavgifter ifall rättssäkerheten i Försäkringskassans handläggning inte kan garanteras.
Socialförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid bl.a. sjukdom och ålderdom, omfördela resurser och stödja specifika behov. Försäkringskassan har ett uppdrag från regeringen i årets regleringsbrev som anger att myndigheten ska vidta åtgärder för att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. I uppdraget anges att Försäkringskassan ska stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar men med bibehållen kvalitet i besluten. Uppdraget har redovisats vid tre tillfällen under året och resultaten följs noga i Regeringskansliet.
När felaktiga utbetalningar uppstår, är det viktigt för systemets legitimitet att de betalas tillbaka och att regelverket för återkrav är enkelt att förstå och tillämpa. Förslaget att införa administrativa sanktioner i socialförsäkringen syftar till att bidra till att samhällets reaktion kommer snabbare och i fler fall än i dag när någon tillskansar sig ersättning felaktigt, att skydda socialförsäkringen genom att stärka dess legitimitet och att stärka förutsättningarna att förebygga brott och felaktiga utbetalningar. Det är ett viktigt verktyg för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrottslighet.
Återkravsbeslut kan få stora ekonomiska konsekvenser för enskilda och måste vara korrekta. I dag medger regelverket att anpassa kravet till den enskildes ekonomiska och sociala situation genom att befria den återbetalningsskyldige helt eller delvis från kravet på återbetalning. Med rättssäkerhet och proportionalitet i åtanke och för att återkravsbeslut numera är direkt verkställbara ska regelverket vara tydligt, förutsägbart och rättssäkert. Regeringen beslutade därför den 6 mars 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda åtgärder för mer rättssäkra och effektiva återkrav. Regeringen föreslog också i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) ett stort tillskott till Försäkringskassan, vilket ska gå till kärnverksamheten. Även i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1) har tillskott gjorts till myndigheten, vilket innebär att förvaltningsanslaget beräknas öka de kommande åren. Försäkringskassan har därför väldigt goda förutsättningar att klara alla sina uppdrag, även återbetalningsverksamheten.
Regeringen välkomnar Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) granskning av den rättsliga kvalitén i Försäkringskassans beslut om återkrav av sjukpenning och föräldrapenning. Försäkringskassan ska, enligt sin instruktion, senast åtta veckor efter att ISF har lämnat en rapport som särskilt berör myndigheten, till regeringen kommentera inspektionens slutsatser och redovisa de eventuella åtgärder myndigheten avser att vidta med anledning av rapporten. ISF:s rapport kommer nu analyseras närmare på Regeringskansliet och likaså Försäkringskassans kommande svar på rapporten. Därefter kommer regeringen att ta ställning till om ytterligare åtgärder ska vidtas, utöver det arbete regeringen utgår ifrån att Försäkringskassan redan gör.
Stockholm den 19 november 2025
Anna Tenje
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

