Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rättslig prövning av folkmordet i Rwanda

Skriftlig fråga 2001/02:778 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-20
Besvarad
2002-03-01
Anmäld
2002-03-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 februari

Fråga 2001/02:778

 av Carina Hägg (s) till utrikesminister Anna Lindh om rättslig prövning av folkmordet i Rwanda

Den katolske prästen Athenase Seromba misstänks för delaktighet i folkmordet i Rwanda 1994. Han har överlämnat sig till FN:s tribunal i Arusha, Tanzania. Men fortfarande lever personer misstänkta för folkmordet i Rwanda i frihet i länder som Kanada, i Europa och kanske även i Sverige. Schengenavtalet underlättar för dessa personer att resa inom EU. Vi har inom EU ett gemensamt ansvar för att misstänkta för folkmord blir föremål för en rättslig prövning. Det är nödvändigt att beivra folkmord för att värna rättssamhället, förhindra nya dåd och underlätta en försoning. I Rwanda har planeringen för gacaca, den lokala formen av rättskipning, kommit långt. EU-länderna har däremot inte tagit sitt ansvar. Sverige måste både på nationell nivå och som medlem i EU medverka till att personer misstänkta för folkmord blir föremål för en rättslig prövning.

Jag vill fråga:

Vilka åtgärder tänker utrikesministern vidta för att personer inblandade i folkmordet i Rwanda 1994 blir föremål för en rättslig prövning?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:778 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 1 mars

Svar på fråga 2001/02:778 om rättslig prövning av folkmordet i Rwanda

Utrikesminister Anna Lindh

Carina Hägg har frågat mig om vilka åtgärder jag tänker vidta för att personer misstänkta för inblandning i folkmordet i Rwanda 1994 blir föremål för rättslig prövning.

Folkmordet i Rwanda tillhör de mest avskyvärda brotten mot mänskligheten under det förra århundradet. Jag instämmer i Carina Häggs uppfattning att rättslig prövning av de misstänkta för dessa brott är nödvändig, för rättvisans skull, för att förhindra att de återupprepas och för att underlätta försoning.

Genom FN:s inrättande av den internationella brottmålstribunalen för Rwanda 1994 har världssamfundet visat att folkmord inte kommer att förbli ostraffat. Rwandatribunalen har i säkerhetsrådets resolution 955 (1994) fått kompetens att ställa krav på samarbete, bl.a. med gripande och överföring av personer misstänkta för allvarliga brott mot internationell humanitär rätt. Sverige tillhörde de pådrivande vid inrättandet av Rwandatribunalen och har sedan dess stött den såväl politiskt som praktiskt och ekonomiskt. Det svenska bidraget uppgår för närvarande till ca 9 miljoner kronor per år. En svensk domare har också deltagit i tribunalens arbete.

På det nationella planet har Sverige antagit en lag som möjliggör för oss att uppfylla våra förpliktelser mot tribunalerna. Om det skulle bli aktuellt kommer Sverige lojalt att efterkomma en begäran om gripande, överföring eller annan rättshjälp från tribunalen. Såvitt känt har Rwandatribunalen hittills inte haft anledning att framställa någon sådan begäran.

I våra bilaterala förbindelser och inom EU har Sverige uppmärksammat och tryckt på för att få till stånd liknande lagstiftning i andra länder. Så har bl.a. skett i fallet Athenase Seromba. Sverige tog i december 2001 upp denna fråga inom EU. Vi kommer att fortsätta att verka på detta sätt.

Det är viktigt att även peka på prövningen i nationella domstolar i Rwanda. Tusentals människor deltog i massakrerna och i Rwanda finns det för närvarande ca 125 000 personer gripna i avvaktan på rättegång. Ansvaret för att dessa får sin sak prövad ligger i rwandiernas händer. Sverige följer detta med stort intresse, inklusive det traditionella rättsskipningssystemet Gacaca.

De skyldiga som fortfarande är på fri fot torde i de flesta fall vara kvar i regionen. Sverige stöder, bilateralt och inom ramen för EU-samarbetet, ansträngningarna att nå fred och stabilitet i regionen. Vår förhoppning är att freden ska ge nya förutsättningar för utlämning av de misstänkta.

Regeringen följer utvecklingen inom människorättsområdet nära. Vi förutsätter att vi under de närmaste åren kommer att få anledning att fortsätta våra ansträngningar för lagföring av brott mot internationell humanitär rätt, inte minst genom vårt arbete till stöd för den internationella brottmålsdomstolen, ICC.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.